Blanchs Café tog kontinentens nöjen till Sverige
VISA BILDTEXT
Reklambild för Blanch café från 1870 av Alexander Nay. Ur Blanchs cafés historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2017-01-30

Blanchs Café tog kontinentens nöjen till Sverige

År 1868 öppnar restauratören Theodor Blanch (1835-1911) tidigare ägare av Operakällaren, café i den så kallade Ateljébyggnaden i hörnet Hamngatan och Kungsträdgården i Stockholm. Fram till 1981 var Blanchs café ett nöjesetablissemang där besökaren kunde ta del av konst, musik, teater och kaffe.

Theodore Blanch föddes i Berlin 1835 och kom till Sverige som tjugoåring 1855. Efter att med stor framgång förestått Jönköpings stadshotell 1859-1865 så kom Blanch till Stockholm 1866. Där innehade han Operakällaren fram till dess att han 1868 lämnade den välkända restaurangen för att starta sitt egna café –  ett så kallat schweizeri – där man även serverade alkohol i nedervåningen på det nybyggda Ateljébyggnaden som ritats av Albert Törnqvist för Stockholms konstförening – numera SAK.

Reklamfotografi av A.Roesler för J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB gatlyktor framför Konstföreningen med Blanchs café cirka 1880. Foto ur J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Konstföreningen höll till i byggnadens övre våningar då de försett med stora fönster för ljusinsläpp till gallerier och ateljéer. Byggnaden låg vid hörnet av Kungsträdgården och Hamngatan där Sverigehuset ligger idag. Interiören var modernt elegant och luftig, med kristallkronor, mjuka mattor och bekväma stolar. Blanch café var först i Sverige med kypare i frack och bord med vita dukar – idag klassiska restaurang inventarier.

Stora salongen på Blanch café 1918. Bild ur Blanch cafés arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Varje kväll spelade en svensk eller utländsk orkester och i salongen låg det alltid dagsaktuella tidningar från runt om i världen. Med sitt café reformerade Blanch på många sätt det stockholmska utelivet – inte minst med de dagliga konserterna. Caféet var så uppskattat att Blanch 1873 fick ansvara för den svenska restaurangen på världsutställningen i Wien.

Nattsudd på Djurgården

Mer än en uppskattad restauratör så var Blanch en främjare för ny teknik och 1878 var caféet en av de första platserna i Stockholm, och Sverige, att använda sig av elektriskt ljus. Blanchs etablissemang var en plats där stockholmarna kunde ta del av en mer kontinental cafékkultur.

Interiörbild från Blanchs café. Bild ur Blanchs cafés historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Redan 1881 överlät Blanch drivandet av caféet till andra ägare och ett år senare uppförde han en teater – Blanchs teater – på baksidan av Ateljébyggnade med ingång mot  Västra trädgårdsgatan. Teater invigdes den 31 mars 1879 med en “instruktiv soiré” av en tysk professor A. Böttcher från Königlisches Schauspielhaus i Berlin. Teatern blev en scen för gästande danska och franska teatersällskap, populärvetenskapliga föreläsningar, kammarmusiksoaréer samt varieté- och magiföreställningar. Fram till 1961 inhyste huset teater under ett antal olika namn och ledarskap.

Ur arkivet: café au lait

Vid mitten av 1880-talet omvandlades teatern till en konstsalong – Blanchs konstsalong – där tavlor av såväl utländska som inhemska samtida konstnär utställdes. Salongen öppnade även för Opponenternas utställningar 1885 och 1886, Konstakademiens utställning 1887 och Konstnärsförbundets 1890. Övertogs salongen helt och hållet av konstföreningen. Samma år som salongen öppnade – 1883 – grundade Blanch även en konsthandel och fick samma år titeln hovkonsthandlare. År 1915 blev konstsalongen teater och 1918 lades caféet slutgiltigt ner.

Theodor Blanch var en otroligt driven entreprenör som skapade en mängd nöjesetablissemang som bar hans namn  – däribland hans café som kan ses som en del av utvecklandet svenska café och fikakultur som vi har idag.

Våra ägarlösa arkiv

Vi på Centrum för Näringslivshistoria bevara och berättar svenska företags historia genom deras arkiv oavsett om de är större koncerner eller mindre näringsidkare. Oftast ägs materialet av arkivbildaren själv, men i vissa fall ägs det av oss som förening. Dessa arkiv kallar vi för ägarlösa och det här är den tredje delen i en ny artikelserie om just dessa.

Blanchs cafés arkiv är öppet för forskning och finns hos oss på Centrum för Näringslivshistoria. Arkivet innehåller bilder, trycksaker och handlingar. Intresserad av att veta mer? Kontakta vår Bild och Fakta avdelning: bildochfakta@naringslivshistoria.se