När bröderna Hildemar Albin och Wilhelm Lidholm år 1880 grundade föregångaren till Arla, Stockholms Mjölkförsäljnings AB, skedde verksamheten i ett hus på Klara Västra Kyrkogata 21 på Norrmalm i Stockholm. Det nya företaget – som snart började kallas Mjölkbolaget – gick bra ekonomiskt och 1882 förvärvade man några tomter i kvarteret Läkaren, lite högre upp på Norrmalm. Där uppfördes ett nytt mejeri som stod klart 1884.

Mejeriet byggdes efter ritningar av arkitekten S F Mellin på tomten vid korsningen Dalagatan–Kammakargatan (Dalagatan 3). Intill låg ett bostadshus (Dalagatan 5), uppfört 1881, där Mjölkbolaget fram till det att det nya mejeriet var färdigbyggt bedrev verksamhet. Ur transportsynpunkt var kvarteret Läkarens läge intill järnvägen och Barnhusviken optimalt.

Mjölkskandal i Stockholm

Under de kommande decennierna växte både Stockholm och Mjölkbolaget kraftigt. När Tegnérgatan i slutet av 1800-talet drogs ner till kvarteret Läkaren, och Dalagatan samtidigt höjdes, utökades mejeriet genom en påbyggnad med två våningar. År 1903 lät Mjölkbolaget uppföra ett nytt bostadshus i korsningen Dalagatan–Tegnérgatan (Dalagatan 7), ritat av den kända arkitektfirman Dorph & Höög. Där skulle delar av personalen bo. År 1907 byggdes en ytterligare, liten mejeribyggnad på gården intill bostadshuset, med gaveln vänd mot Tegnérgatan.

År 1912 bjöd Mjölkbolaget in pressen för att visa upp mejeriet i kvarteret Läkaren. Tidningen Socialdemokraten skrev bland annat: ”Den moderna mejeritekniken har numera drivits så långt att mjölken under sin långa vandring från kojuvret till de plomberade flaskorna icke kommer i direkt beröring med människohand. Hur detta möjliggörs genom sinnrika tömningsapparater, avkylare och tappningsmaskiner demonstrerades utförligt.”

Ett världsföretag tack vare mjölken

STÖRRE MEJERI BEHÖVS
Men redan vid den här tiden stod det klart för Mjölkbolagets ledning att en större byggnad behövdes för den ständigt expanderande mejeriverksamheten. Mjölkbolaget planerade därför att bygga nytt i kvarteret Läkaren. År 1914 fick man bygglov för en mejerianläggning som skulle ha entré mot Torsgatan. Samma år bröt dock första världskriget ut, vilket innebar att bygget blev försenat.

Först 1921 stod det nya mejeriet klart, och då var det inte Mjölkbolaget som ägde det, utan Mjölkcentralen – Stockholms Mjölkförsäljnings AB hade 1915 ombildats till det kooperativt ägda Mjölkcentralen, som i dag heter Arla Foods.

Det nya mejeriet var ritat av arkitekten Axel Sjögren, vars mest kända byggnad i Stockholmstrakten i dag är Sundbybergs kyrka. Mejerianläggningen var imponerande. Byggnaderna hade fasader av rött tegel och bågformade fönster. Trappgavlarna och tornen var utformade i en historiserande, nationalromantisk stil.

Mjölkpropaganda

Det nya mejeriet sysselsatte i början av 1920-talet 600 personer. Tidningarna skrev beundrade om anläggningen, till exempel Nya Dagligt Allehanda: ”Det är den största anläggningen i sitt slag i Europa och kan i modernitet tävla med till och med Amerikas jätteföretag inom denna bransch.”

Samtidigt som mejeriet togs i bruk började Mjölkcentralen använda distributionsbil för mjölktransporterna. Men ännu dominerade utkörning med häst och vagn. På mejeriet fanns ett stall med plats för 250 hästar, och på tomten rymdes också hovslageri och sadelmakeri samt även snickeriverkstad, målarverkstad och plåtslageri.

År 1934 hade Mjölkcentralen bildat en glassavdelning och i november började ett glassmejeri byggas i anläggningen på Torsgatan – glassen skulle börja saluföras året därpå under namnet Puck. En tabbe gjordes dock under planeringen, då glassmejeriet kom att byggas vägg i vägg med ångpannerummet. Lokalerna där glassen tillverkades visade sig bli för varma, och Mjölkcentralen måste installera lufttrummor för inblåsning av kalluft.

Den 8 februari 1937 utbröt en brand på Mjölkcentralen. Elden fick ett snabbt förlopp och hela byggnaden var hotad, men brandkårsutryckningen var omfattande och ett sextiotal brandmän var på plats. Släckningsförhållandena var dock svåra, en av brandmännen dog och sju skadades. Men brandkåren lyckades begränsa elden och dagen därpå kunde stockholmarna få sin mjölk som vanligt.

Puck- Sveriges första pinnglass

Ett år senare startade en stor ombyggnad av mejeriet – delvis föranledd av branden – som höll på fram till 1939. Flaskmjölken som hade införts krävde särskilda utrymmen. Samtidigt behövdes stallet inte längre, i stället måste bilarna ges utrymme. En högre standard på omklädningsrummen för personalen behövdes, liksom ett centralkök med tillhörande matsalar.

Under andra världskriget ökade mjölkkonsumtionen kraftigt och när kriget var över planerade Mjölkcentralen att anlägga ett nytt stormejeri i Stockholmstrakten.

ENGÅNGSFÖRPACKNINGAR ETABLERAS
Under andra världskriget ökade mjölkkonsumtionen kraftigt och när kriget var över planerade Mjölkcentralen att anlägga ett nytt stormejeri i Stockholmstrakten. Men vid inledningen av 1950-talet började engångsförpackningar för mjölk att användas. Det ledde till att glasflaskorna kunde tas bort, liksom de stora diskmaskiner som rengjorde dem. Därmed frigjordes åtskilligt med utrymme. Behovet av ett nytt mejeri blev därför inte längre lika överhängande som tidigare. Men till sist, vid 1980-talets inledning, hade mejeriet i kvarteret Läkaren gjort sitt.

Ett nytt mejeri för Arla – som Mjölkcentralen hette sedan 1975 – byggdes i Kalhäll. Mejeriverksamheten och cirka 200 anställda flyttade dit i oktober 1983. Den officiella invigningen skedde av kungaparet i februari året därpå.

Arlahistoriens outtröttliga förkämpe

Kvar i kvarteret Läkaren fanns Arlas huvudkontor, och det verkade bara vara en tidsfråga innan även det måste flytta. Enligt gällande stadsplan skulle bostäder byggas i kvarteret. Men flytten dröjde fram till 2000-talet, och det berodde på att stadsplanen för kvarteret ändrades. I och med att den hårt trafikerade Klarastrandsleden och den nybyggda Barnhusbron gick alldeles intill kvarteret Läkaren ansågs det inte längre lämpligt att bygga bostäder här. Den nya planen från 1985 tillät i stället ett större kontorshus.

Carl-Arne Samuelson visar modellen av det kontorshus som Arla ska bygga i det egna kvarteret Läkaren, Dalagatan/Torsgatan, där Mjölkcentralens huvudmejeri legat sedan decennier tillbaka, år 1985. Foto: Ulf Gustavsson. Bild ur Arla Foods historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

ARLA BYGGER SJÄLV
Arlas styrelse fattade våren 1986 ett beslut om att själva bygga det nya kontorshuset. Bolaget skulle därmed ha kvar sitt huvudkontor i kvarteret. Den 12 maj samma år, inte långt efter att beslutet tagits, påbörjades rivningarna av den gamla mejerianläggningen. En del av byggnaderna blev dock kvar. Dalagatan 7, jugendhuset från sekelskiftet, och halva Dalagatan 5, bostadshuset från 1881 – det sågades mitt itu med en bostadssåg. De två äldre husen såldes till livförsäkringsbolaget RKA, som också köpte 30 procent av den yta som höll på att byggas.

Byggprocessen blev segdragen, inte minst därför att det var svårt att få tag på byggarbetare – många av dem hade engagerats i bygget av Globen som pågick samtidigt. Men hösten 1988 stod Arlas nya huvudkontor till sist klart, och flytten från det gamla som låg på Dalagatan till det nya med huvudentré från Torsgatan skedde den 11 november. Under flytten lyckades man minimera tiden som datasystemet var urkopplat till tio timmar.

På platsen för det gamla mejeriet hade man byggt ett stort kontorskomplex med tegel och glas som fasadmaterial. Det var ritat av arkitekten Lars Carlsson. En glasad förbindelsegång mellan de olika huskropparna skulle ge spännande upplevelser då man gick i den, enligt arkitekten, eftersom gången gränsade till stora ljusgårdar.

Byggnaden döptes nu till Mejeriernas hus och den officiella invigningen skedde den 31 oktober 1989.

Vid den här tiden var det viktigt att nya byggnader i staden anpassades till befintliga hus i omgivningen. Utformningen av Arlas huvudkontor inspirerades av det drygt 80 år äldre grannhuset, Gas- och vattenledningsverket, som ritats av Ferdinand Boberg och låg högre upp på Torsgatan. Men det fanns också likheter med mejeribyggnaden som tidigare legat på tomten, till exempel fasadteglet och småtornen här och var.

Bröderna Hedlund – ett företag av stål

Arla fick snart sällskap av andra branschföretag och organisationer i det nya huset, bland annat flyttade RiksOst och Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) in. Byggnaden döptes nu till Mejeriernas hus och den officiella invigningen skedde den 31 oktober 1989. En bronsrelief, som gestaltade Arlas historia, avtäcktes. Reliefen var skapad av konstnären Rune Hannäs och prydde ingången till huvudkontoret. Den var en gåva från Tetra Pak.

I samband med fusionen med den danska mejeriföreningen MD Foods, år 2000, inleddes förhandlingar om försäljning av fastigheten på Torsgatan. Resten av kvarteret Läkaren såldes till Handelsbanken Liv, som RKA 1992 bytt namn till efter att ha blivit uppköpt av banken. Arla Foods flyttade 2005 sitt svenska huvudkontor till Lindhagensgatan 126 i Hornsberg i Stockholm.

Tillägg: Efter nästan 15 år i Hornsberg var det i november 2019 dags att packa flyttkartongerna igen. Den här gången gick flytten till Solna.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.