100 år sedan den svenska hungersnöden

År 1917 pågår första världskriget och när Tyskland i februari meddelar att alla fartyg längs kusterna ska sänkas av ubåtar leder det till i princip inga varor kommer in i det neutrala Sverige samtidigt som en svår missväxt råder. Det är början på den värsta hungersnöden i Sveriges moderna historia.

Det är i år 100 år sedan hungersnöden och på svd.se skriver Johan Lindberg om hur situationen i Stockholm och övriga landet nästan ledde till en folklig revolution.

När ransonering av bröd, mjölk och smör införs under vintern börjar missnöjet med Hjalmar Hammarskjölds ämbetsmannaregering att växa. Än mer stack det i folkets ögon att Sverige samtidigt valde att exportera mycket kött till Tyskland. Öknamnet ”Hungerskjöld” myntas och det blir inte bättre när det i april införs maximipris på försäljningen av potatis.

Potatiskö år 1917 vid Södermannagatan 44. Foto: Axel Malmström. Bild CC Stockholmskällan

Samtidigt ökar försäljning på den svarta marknaden där man kan blir rik på att sälja till högstbjudande:

– Det är under den här tiden som ordet gulaschbaron skapas i Danmark och snabbt sprids till Sverige. Så kallas de som blir rika genom att sälja till högstbjudande. Ryktena går om handlare som sitter på fina restauranger och äter gott för att man tjänat pengar på andras hunger, berättar Mats Hayen vid Stadsarkivet till SvD.

I mitten av april 1917 startat hungerdemonstrationer i Västervik som snart sprider sig över hela landet. Cirka 250 000 svenskar går ut i demonstrationståg på över 100 platser under ett antal veckor. I maj övergår demonstrationerna i regelrätta upplopp och kravaller i bland annat Göteborg, Norrköping och Stockholm.

// Läs mer om hungersnöden 1917 // 

Det är främst potatis som det råder brist på och ett flertal handlare i Stockholm får inbrott i sina butiker då man misstänkts ”tjuvhållit” på potatis. För att komma runt problemet börjar man att odla på nästintill alla lediga gräsplättar runt Karlaplan, Humlegården och Vasaparken. Nedan kan du se en film från planteringarna på Karlaplan från SVT via Stockholmskällan:

Fram till hungersnöden 1917 hade Sverige varit med om två statskupper: av Gustav III 1772 och 1809 då Gustav IV Adolf störtades. Men ingen av dessa var folkliga.

– Det finns en oenighet om exakt hur nära det var en revolution, men enligt de flesta bedömare har Sverige aldrig varit närmare en folklig revolution än just våren 1917, säger Mats Hayen till SvD.

Hayen menar dock att det inte verkar ha funnits någon gemensam politiskt agenda – trots att socialistiska vindar blåste efter revolutionen i Ryssland.

När propaganda för arbetarna når kungen nås snart en kulmen på missnöjesvåren. I det så kallade ”blodbadet på Gustaf Adolfs torg” den 5 juni stod en kedja av soldater med dragna bajonetter inför en uppretad folkmassa. Flera människor skadas, men ingen dör.

Blodbadet på Gustav Adolfs torg, 5 juni 1917. I början av juni 1917 demonstrerade tiotusentals arbetare på Gustav Adolfs torg över det rådande nödläget i landet, mot livsmedelsbrist och växande klassklyftor samt för allmän och lika rösträtt. Demonstrationen var till en början lugn men när arbetarna anfölls av ridande poliser bröt våldsamheter ut. På bilden ser vi den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting som var på plats och försökte lugna demonstranterna, utan att lyckas. Polisen ger honom skydd så att han kan ta sig från platsen. Foto: Axel Malmström. Bild CC Stockholms Stadsarkiv

Valet hösten 1917 leder till ett mer avspänt läge. Den högerregering som lett landet i några månader efter att Hammarskjöld avsatts, ersätts nu av en koalition mellan Liberalerna och Socialdemokraterna.

– Att beslut sedan så snabbt tas om allmän och lika rösträtt hade aldrig inträffat utan hungervåren 1917. Det hade dröjt mycket längre annars. De kände att de måste gå med på det här för att undvika revolution, säger Mats Hayen till SvD.

Dela med dig av dina tankar