På nyåret 1912 var Gustaf Dalén nyss fyllda 42 år och hade varit vd i Aga i två och ett halvt år. Sju år tidigare hade han uppfunnit Aga-klippen som reducerade gasförbrukningen i acetylenfyrar med 90 procent. Åren därpå hade han utvecklat både Aga-massan och solventilen. Försäljningen tog ordentlig fart, men sedan företaget fått ekonomiska problem på grund av en internationell finanskris behövde det ändå räddas från konkurs av en grupp investerare 1909.

Två år senare hade aktiekursen sexfaldigats. Nu fick Aga nya huvudägare med förankring i Handelsbanken. Bankens styrelseordförande Arvid Lindman blev Aga-ordförande. I juli 1912 fick Aga en order på 30 fyrar och 57 lysbojar till Panamakanalen. Beställningen var den enskilt största i Agas historia och fick stor betydelse för bolagets internationella renommé. I augusti hade aktiekursen fördubblats jämfört med februari, tack vare storordern.

I början av september flyttade Aga sitt kontor och verkstad från Södermalm och sin gasstation från Nacka till moderna och rymliga lokaler på Lidingö. Senare samma månad, den 27 september, reste Dalén till Alby sydväst om Stockholm för att genomföra ett viktigt experiment. Skälet till experimentet var Panamaordern: Det gällde att försäkra sig om att gasflaskorna uppfyllde de amerikanska säkerhetskraven. Fem flaskor skulle utsättas för öppen eld för att se om säkerhetsventilerna utlöstes på ett korrekt sätt.

När den femte gasflaskan testades visade tryckmätaren först att trycket steg varefter det började sjunka, samtidigt som man kunde se en blåaktig gas strömma ut ur flaskan. Ingen visste vad detta var för någon gas. Vad som därefter hände beskrev Gustaf Dalén i ett brev den 1 november 1912:

Sedan den legat, jag tror, 28 minuter, gick jag fram till behållaren för att se om den fortfarande var varm, och just som jag kom intill behållaren, exploderade densamma. Själfva behållaren gick i bitar, hvilka flögo omkring i olika riktningar. Ett jernstycke gick mig så nära, att det slog sönder klockan och ryckte af klockkedjan och ref upp mina kläder samt tog ett stycke af min skjorta med på sin färd ett par hundra meter bort (…) Hvad som för öfrigt tillfogade mig brännskadorna var en eldkvast af den porösa massan, som med våldsam kraft slungades öfver mig

Dalén fördes till Serafimerlasarettet. Det högra ögat fick omedelbart opereras bort. På det vänstra ögat var hornhinnan förbränd men synnerven oskadad, vilket gjorde att han kunde skilja på ljus och mörker och skönja vissa konturer. Några år senare punkterades dock även det ögat på grund av stora smärtor, och Gustaf blev helt blind.

1_aga000283
Gustaf Dalén bar efter sprängolyckan alltid skyddande glasögon. Bild ur AGA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Gustaf Dalén var omedelbart efter olyckan övertygad om att hans uppfinnar- och företagarbana nu var slut. Arvid Lindman vägrade dock att ta emot Daléns avskedsansökan och lyckades efter en tid övertyga honom om att han skulle återvända till Aga. Företaget skulle tillhandahålla all tänkbar praktisk hjälp.

Söndagen den 10 november kunde Dalén skrivas ut från Serafimerlasarettet. Klockan 21.30 på tisdagskvällen fick han ett telefonsamtal från sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademien, som meddelade att Dalén hade fått Nobelpriset i fysik. Motiveringenlöd: ”För hans uppfinningar af själfverkande regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas till belysning af fyrar och lysbojar.”

aga000007
Gustaf Daléns nobelprisdiplom från 1912. Bild ur AGA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Den 1 februari 1913 återupptog Gustaf Dalén sitt arbete på Agas huvudkontor. Fram till sin död den 9 december 1937 skulle han med stor framgång leda företaget och även göra en rad egna uppfinningar, inte minst den ikoniska Aga-spisen.