Själva reformen hade påbörjats redan tidigare, bland annat genom ändrat språkbruk i Dagens Nyheter och på flera andra statliga myndigheter. Rexeds tal blev dock uppmärksammats i media och gjorde reformen mer aktuell.

Bakgrunden till hela reformen kan man finna i inflyttningarna från lands­bygden in till staden som skedde under 1950 och 60-talet. Plötsligt var man omgiven om personer som man inte visste hur man skulle tilltala. 

Läs också: Då blev apoteken statliga

Allt fler människor ledde också till större sociala kontakter – på det sättet luckrades många föråldrade sätt att kommunicera och tilltala varandra att luckras upp. Reformen var även demokratisk – ett sätt minska antalet social skillnader som låg i tiden rent politiskt.

Niandet kunde användas på ett negativt sätt – för att visa att man stod över någon rent socialt men också allmänt för folk man inte kände för att skapa ett avstånd. För att skilja på familj och andra.

Du-reformen gjordes också av rent praktiska skäl – det var lättare att bara tilltala alla på samma sätt – oavsett position på arbetet eller i det sociala livet. Idag har niandet till viss del kommit tillbaka i vissa serviceyrken.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.