Elektroteknikens fader

Jonas Wenström föddes 1855 i Hällefors i Västmanland. Han förbluffade redan som barn omgivningen med sin skarpa hjärna. Sjukdomen rakit, eller engelska sjukan, som kraftigt försvagade hans skelett, invalidiserade honom för livet. Sjukdomen gjorde att han i vissa kretsar inte togs på allvar. När han sommaren 1888 åkte till sin gamle brevvän Thomas Edison i USA blev han nonchalerad av värdarna. Det blev ingen träff med Edison.

På 1870-talet flyttade familjen Wenström till Örebro, där pappa Wilhelm etablerade sig som konstruktör och Jonas började på läroverket. Han gick ut med bra betyg, men lärarna konstaterade att han var ”irriterande underdånig”. Han drog sig ofta undan i ensamhet, till sina böcker. Efter universitetsstudier började Jonas jobba som teknisk konsult i pappans företag. Hela tiden hade han nya projekt på gång. Bland annat erbjöd han familjens vän, kvarnägaren G A Engelbrektson, belysning i kvarnen om han fick bygga en likströmsmaskin i dennes verkstad. Jonas presenterade en ritning på maskinen, men Engelbrektson trodde inte på konstruktionen.

1881 reste Jonas till världsutställningen i Paris för att titta på olika dynamomaskiner. När han kom hem till Örebro hade han tillräckligt med kunskaper för att bygga det som kvarnägaren efterfrågade. 1882 installerades Jonas första stora elektriska uppfinning – generatorn ”Sköldpaddan”. I Stockholm hade den före detta bankiren Ludvig Fredholm bestämt sig för att sadla om och satsa på starkströmsteknik. Han såg tidigt att det var dags att satsa på elektrisk belysning i städerna där gasljusen hade spelat ut sin roll. Fredholms medhjälpare var Jonas Wenströms lillebror Göran. 1882 reste de till Hindersmässan i Örebro för att demonstrera glödlampor. Det var här som Fredholm för första gången fick stifta bekantskap med Jonas Wenström. Mötet resulterade i att Fredholm köpte Jonas generatorpatent. År 1883 startade Ludvig Fredholm företaget Elektriska Aktiebolaget med huvudkontor i huvudstaden och tillverkning i Arboga.