Fördjupning: Hushållsmaskiner, vapen och påstådda nazistsympatier

Att huvudägaren till världens största dammsugar- och kylskåpsföretag också kontrollerade den svenska försvarsindustrin med Bofors och Saab, framstod förstås märkligt. Bakgrunden var följande:

Det var ganska tunnsått med kapitalister i lilla Sverige efter den stora företagskris som följt i första världskrigets spår. De få som fanns, inte bara Wallenberg och Kreuger, engagerades överallt. SKF:s grundare Sven Wingquist var nyckelman i den affär från år 1919 som innebar att Krupp efter första världskriget placerade sina patent- och vapenbeställningar hos svenska Bofors mot ett minoritetsägande som Wingquist sedan själv formellt förvaltade som bulvan. Detta räddade Karlskogaföretaget som då var i djup kris. Med Krupps teknik och några egna stålinnovationer blev istället Bofors världens främsta kanonföretag. Den svenska regeringen tycks ha varit informerad.

Kruppchefen hade lovat att aldrig mer tillverka vapen men troligen spelade de nära relationerna med Karlskoga sedan en stor roll när vapentillverkningen snabbt på 1930-talet restaurerades i nye makthavaren Hitlers tjänst. För neutrala Sverige blev det mycket besvärande att ha tyskt ägande i sin vapenindustri. En lag mot bulvanägande stiftades och familjen Krupp trängdes ut år 1935. Åtminstone trodde man det när finansmannen Wenner-Gren blev ny delägare i Bofors. Sverige behövde inte bara tysk kanonteknik utan nya tyska militärplan för att få igång Svenska aeroplan AB (Saab). Wenner-Gren var med där också.

Att just Wenner-Gren kallades in berodde nog på två saker, att han hade kapital och att han hade erfarenhet av tyskar. Att han redan under första världskriget skulle ha varit nära familjen Krupp, då Gustav von Bohlen und Halbach gift med Bertha Krupp (kanonen ”tjocka Bertha” bar hennes namn), drev det tyska stål- och vapenföretaget verkar vara en skröna. Inte så troligt med tanke på åldersskillnaden. Att sonen Alfried senare blev en nära vän är en annan sak.

Wenner-Gren råkade gå in i ett vapenföretag samtidigt som han började skissa på ett manifest om världsfred, vetenskap och ekonomisk utveckling. Skriften Vädjan till envar publicerades på den judiska familjen Albert Bonniers förlag år 1937. Det var en appell till regeringen, till näringslivet och till folket om fredssamarbete, främst ett nordiskt sådant.

Den här boken brukar avfärdas på några korta rader. Det är förvisso en gammalliberal ”säljbibel” i en tid då de intellektuella hellre flörtade med marknadskritiska läror, men det vore fel att inte påtala de starka politiska markeringar som gjordes av en affärsman med påstådda nazistiska böjelser.

Om Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland skriver han: ”Fascism och nationalsocialism har resolut dragit konsekvensen av den marxistiska internationalismens och klasskampsidéns bankrutt och energiskt sopat undan dess sista rester från sina landamären. Men de har behållit planhushållningstanken i en, fast reviderad, i grunden lika tyrannisk skepnad och med häpnadsväckande kraft, målmedvetenhet och uthållighet sökt pressa den igenom.”

Senare heter det: ”Om man inympar i folket en aggressiv nationalism, som förhärligar våldet, återupplivar den ‘heliga egoismen’ i dess brutalaste former och sätter på förnuftets plats en mytisk och måttlös dyrkan av nation, ras och blod. Från späda år vigas barnen till den högsta av alla tjänster, krigets.”

Om kapitalismen skriver Wenner-Gren: ”Att detta system uppvisat betänkliga brister är allom bekant. Ingen torde väl heller längre komma, såsom förr skedde, förfäkta, att den enskildes framåtanda på förvärvslivets område bör släppas fri i oinskränkt frihet utan hänsyn till följderna. De försyndelser, man under industrialismens tidigare skeden gjorde sig skyldig till, då produktionen mer eller mindre ostört fick vara ‘sej selv nok’ utan hänsyn till vare sig människan eller samhället, ha i sanning blivit hårt hämnade allt intill tredje och fjärde led. Trots den utrensning av oarter som genomförts, sedan utvecklingen vunnit stadga och känslan av socialt ansvar vuxit sig stark, kvarstår hos de gamla opponenterna mot det ‘kapitalistiska systemet’ den fixa idén att detta system till varje pris måste ersättas med något fullständigt nytt.

  • Var Axel Wenner-Gren en tysk spion eller spänningslösare? Få reda på det här.
  • Läs hela FBI:s promemoria om Wenner-Gren här
  • Vem var egentligen mannen som blev en av världens främsta kommersiella entreprenörer? Få reda på det här.

Dela med dig av dina tankar