Handel och kommers är fenomen med djupa rötter i mänsklighetens historia. Ekonomiska utbyten mellan och inom olika kulturer har spelat en avgörande historisk roll i samhällets utveckling. Relationer av dessa slag har i sin tur påverkat förädlingen av konst, vetenskap och teknologi. I våra äldsta källor bevarade, som lertavlor, pergament och tidiga skrifter, kan vi idag spåra framväxten av ett ekonomiskt tänkande kring fenomen som handel, vinster och avtal.

Synen på profit som drivkraft genljuder i inte enbart europeisk idéhistoria, med sin början i antiken, utan även i texter ärvda från andra tidiga civilisationer. Ibland har synen varit kritisk, ibland positiv. Men mycket av vad vi i dag betraktar som västerländska innovationer inom vetenskap och handel härrör i själva verket från andra delar av jorden.

En av de första förespråkarna av frihandel, den tunisiske filosofen Ibn Khaldun (1332­­–1406), skrev att ”civilisationen och dess välstånd beror på produktiviteten och de ansträngningar… som folk gör i sitt eget intresse och för sin egen vinning.” Hans ord skulle 1776 upprepas nästan ordagrant av en skotsk moralfilosof, Adam Smith, i boken Wealth of Nations. För 150 år sedan i år kom idéerna om frihandel och egenintressets betydelse till uttryck i svensk politik, med lagen om näringslivsfrihet. Efter lika många år av nästan oavbruten välståndsökning framgår idéernas betydelse i all sin tydlighet.