Jan Wallander (1920-2016) förändrade svenskt bankväsende

Jan Wallander, Handelsbankens vd och styrelseordförande 1970-1991, avled 5 september, 96 år gammal. Wallander var en ovanlig person i det svenska näringslivet som med ett helt nytt tänkande förändrade svenskt bankväsende. Lennart Francke, mångårig medarbetare på Handelsbanken, minns sin gamle chef.

Jan Wallander föddes 1920 på Östermalm i Stockholm som son till arkitekten Sven Wallander, som även grundade HSB. Farfar Alf Wallander hade varit konstnär och formgivare och bland annat skapat de konstvävnader som sedan 1905 återfinns i Handelsbankens styrelsesal.

shb015268

Presskonferens 11/2-1974 om Oktogonen. På bilden Jan Wallander, Kaj Ytterskog, Tore Browaldh, Rudolf Jalakas och L. Johansson. Bild ur Handelsbankens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

I barndomshemmet var det författar- och konstnärskap som premierades mer än välbetalda direktörsjobb och Wallander hade siktet inställt på litteraturvetenskap i Uppsala. Andra världskriget, med värnplikt och beredskapstjänst, kom dock emellan. När han sedan vid 21 års ålder bildade familj blev den framtida försörjningen allt viktigare. Jan började studera nationalekonomi vid Stockholms Högskola.

Studierna resulterade i en doktorsavhandling Flykten från skogsbygden om skogsarbetarnas förändrade flyttmönster. Mellan 1950 och 1953 var Wallander VD för det då nystartade  SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, för att därefter tillträda som chef för IUI, Industriens Utredningsinstitut.

Wallander var på väg mot en professur, när han 1960 blev erbjuden jobb som VD för den norrländska provinsbanken Sundsvallsbanken. Han tog jobbet och såg senare i livet tillbaka på 1960-talet på Sundsvallsbanken som ett praktiskt universitet och ett slags pilotprojekt inför Handelsbanken. Här insåg han vikten av verksamheten i så stor utsträckning som möjligt utgå ifrån kunden och att ligga kunden nära. Därför borde de beslut som berörde bankens relation med kunden, i så stor utsträckning som möjligt, tas så nära kunden som möjligt, det vill säga direkt på det lokala bankkontoret vilket förutsätter en starkt decentraliserad organisation.

När Wallander 1969 får frågan från Handelsbankens styrelseordförande Tore Browaldh om att ta över vd-posten på Handelsbanken, efter att Rune Höglund avgått efter de ”affärer” som skakat banken under 1960-talet, så hade Sundsvallsbanken högre lönsamhet än konkurrenterna och kunde även konstatera att detta lönsamhetsförsprång förklarades av att provinsbanken hade lägre kostnader.

da1900-48605-shb015474

Gruppbild av Handelsbankens verkställande ledning utanför huvudkontoret.Från vänster i bild nye verkställande direktören Jan Wallander, styrelseordförande Tore Browaldh, direktör L. Nyrén, direktör D. Lindberg, direktör Jan Ekman och direktör K. Brändström. Bild ur Handelsbankens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Wallander såg den krisstämning som fanns i Handelsbanken som en fördel då den blev mer öppen för förändringar. Han tog erbjudandet – fast bara efter att Browaldh försäkrat honom att han fick förändra banken från grunden. De idéer som man börjat praktisera i Sundsvallsbanken implementerades nu i Handelsbanken. Det som främst brukar nämnas i samband med Jan Wallanders omstöpning av Handelsbanken är den decentralisering av organisationen som han genomförde.

Någon som arbetade med och minns Jan Wallander från den perioden är Lennart Francke.

Francke hade under perioden 1972–2008 ett antal befattningar inom Handelsbankskoncernen och var bland annat koncernkreditchef 1998–2000 och koncernekonomichef 2001–2006. Han mötte Jan Wallander under sin verksamma tid på Handelsbanken.

– Det jag anser att man borde betona i Wallanders gärning som chef och ledare under sina 20 år i Handelsbanken är den management-modell som han införde där decentraliseringen var ledordet. Modellen påverkade alla medarbetare och var positivt för kunder och för banken samtidigt som det skapade en självständighet, säger Francke.

På senare tid intervjuade Francke även Wallander för ett bokprojekt och kunde då prata om Handelsbankens förändring.

– Ju mer man pratade om decentraliseringen med Jan så förstod man att även om det han gjorde idag har stöd i vetenskapen och kan ses så väl teoretiskt och principiellt så var det enligt honom endast sunt förnuft. Det var en fråga fråga om att laga efter läge. Jag tror även att hans bakgrund, med hans konst och kulturintresse, bidrog till en mer mänsklig modell. Det förnekade han dock själv, säger Francke.

shb015703

Jan Wallander, hedersordförande i Svenska Handelsbanken 1995. Bild ur Handelsbankens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Hur var då Jan Wallander som person?

– Han var rysligt intelligent och han hade fallenhet för att göra stora problem helt begripliga och lätta att lösa samtidigt som de små problemen kunde falla undan. Han hade också förmågan att fokusera på de saker där han såg att han kunde göra en skillnad – så väl i sin roll som vd som styrelseordförande. Få var de som vågade engagera sig i ett samtal med honom – han var väldigt respektingivande och intelligent. Han gjort en helt enkelt starstruck.

År 1991 lämnade Jan Wallander Handelsbanken och mottog 1992 Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholms årliga pris, kallat SSE Research Award (tidigare EFI Research Award) till personer som ”aktivt bidragit till att skapa goda förutsättningar för forskning inom de administrativa och ekonomiska vetenskaperna”. Handelshögskolan utsåg även Wallander till ekonomie hedersdoktor 2005.

Jan Wallander avled den 5 september 2016, 96 år gammal.

 

 

 

Dela med dig av dina tankar