Kreugers företag blomstrade – även efter kraschen

Kreugerkraschen är den enskilt största smällen i det svenska näringslivet genom tiderna. Trots det överlevde en mängd av Kreugers företag och de ligger till grund för dagens svenska näringsliv. Vi bad Eva Ersson Åbom och Krister Hillerud berätta mer.

Den 12 mars 1932 hittas Ivar Kreuger död i sin lägenhet i Paris. Mer än att vara en personlig tragedi ledde finansmannen och industrimagnatens självmord till ekonomisk kris.

– Det var en finansiell krasch, inte en krasch som berodde på att företagen han ägde var olönsamma. Det var hans finansiella operationer med obligationer och emissioner som orsakade fallet, säger Eva Ersson Åbom, företagshistorisk konsult vid Centrum för näringslivshistoria.

// Läs mer om hur Kreugers företag blomstrade efter kraschen i SvD näringsliv // 

Kreuger var från början industrialist vars framgångar och förmögenhet startade med armerad betong. Byggbolaget Kreuger och Toll var det första företag som Kreuger startade och som kom att blir hans imperiums maktbolag.
– Han var ingenjör, och hade ett industriellt tänkande. Han tog med idéerna från Svenska Tändsticksaktiebolaget, och ville utveckla företagen genom strukturrationaliseringar, säger Eva Ersson Åbom.

 

DA1900-6969-HUF000188 (1)

Bild ur Hufvudstadens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Under sent 1920-tal började Kreuger köpa in sig i Ericsson, berättar Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistoria.

– Han var storägare, men hade inte fullt ut majoriteten i bolaget. Ändå, skulle det visa sig, fick han stor betydelse för Ericsson hade stora intressen i driftbolag utomlands. Kreuger såg möjligheten till strukturrationalisering, precis som han gjorde i Svenska Tändsticksbolaget, säger Krister.

Det blir 1930-tal och Kreuger tar kontakt med Ericsson främsta konkurrent – det amerikanska telefonbolaget ITT – och lånar 10 miljoner från dem. I pant sätter han sina aktier i Ericsson.

– Men det visade sig att panten inte var värd så mycket som ITT trodde, och de begärde att få tillbaka sina pengar. Det satte press på Kreuger, säger Krister Hillerud.

Kreuger betalade dock inte tillbaka sitt lån till ITT och efter hans död tog ITT över hans ägande i Ericsson.

– Det var inte en majoritetspost, men en rätt stor del av företaget som gav rätt till styrelserepresentation. ITT hade ett ombud i Ericsson styrelse ända fram till 1960, då Marcus Wallenberg köpte loss aktierna. ITT gjorde egentligen inte något av sitt inflytande i Ericsson, säger Krister Hillerud.

e753dda2-94b7-45ed-8bfc-d32bae213dca

Centrumhuset under uppbyggnad av Kreuger och Toll. Bild ur Hufvudstadens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fastighetsbolaget Hufvudstaden var ännu ett av Kreugers tidiga företag som han grundade 1915. Det första huset i som företaget byggde låg vid korsningen Mäster Samuelsgatan/Bibilioteksgatan. Tillsammans med Kreuger och Toll byggde Huvfudstaden stora och pampiga byggnader som Stadion, NK-huset och Tändstickspalatset.

– Tänk vad kaxig han var som valde att kalla sitt fastighetsbolag för Hufvudstaden fast han bara hade några få fastigheter då, säger Eva Ersson Åbom.

Bolaget var som mest expansivt kring 1917 då man köpte in hela 24 fastigheter och även Viksjö gård för att förse husen inne i stan med ved. Idag äger Hufvudstaden stora delar av Biblioteksstaden och är börsnoterat.

DA1900-6978-HUF000197

Centrumhuset färdigt. Bild ur Hufvudstadens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

I norra Sverige fanns det under tidigt 1900-tal en stor mängd mindre pappers- och massaföretag. Kreuger insåg att dessa skulle tjänas på att slås ihop och grundade därför Svenska Cellulosa AB – idag SCA.

5299

Svenska cellulosa aktiebolagets logga. Bild från allabolag.se

– SCA är hans skapelse. Han såg att branschen behövde större företag och köpte upp sig på en massa små bolag. Så skapade han Svenska Cellulosa AB. Han hade Handelsbanken med sig, säger Eva Ersson Åbom.

 Innan ångan och elen gjorde intåg var inte den svenska skogen särskilt värdefull.
– Det var först i slutet av 1800-talet som man kunde göra pappersmassa, och industrisåga timmer. Det var då skogsbolagen bildades, och därefter pappers- och massabruken, säger hon.
Ägarna till de mindre pappers- och massaverken var inte helt nöjda med sammanslagningen men valde ändå att sälja till Kreuger.

Kreuger grävde guld i Boliden

Boliden 90 years of knowledge_Work environment 1925

Fågelmyran utanför Skellefteå. Här startade guldruschen i Sverige på 20-talet. Senare kom Kreuger att göra affär på guldet. Foto: Boliden

I byn Fågelmyran, tre mil nordväst om Skellefteå hittade man år 1924 guld. Ett flertal spekulativa företag för guldgrävning grundades –  de flesta utan större framgångar. Ett av dessa mindre lyckade företag var Centralgruppens Emissionsbolag. När banken som finansierat bolaget tog över så kom Ivar Kreuger att äga 90 procent av aktierna. I februari 1931 grundas det företag som vi idag kallar för Boliden vilket ledde till att när resten av Europa var starkt påverkade av den ekonomiska krisen så levde invånarna i byn relativt gott. Företaget blomstrade även under åren efter Kreugerkraschen.

Boliden 90 years of knowledge_Mining 1936

Borrning tidigt i Bolidens historia 1936. Bild från Boliden

LKAB har rötter i Grängesberg

– Grängesbergsbolaget började som ett järnvägsbolag, som drev järnvägen mellan Oxelösund och Grängesberg. Kreuger köpte in sig mot slutet av 1920-talet. Han verkar ha haft idéer kring gruvindustrin, med tyska intressenter bakom sig. Men det blev inte så himla mycket av det, men man kan se hans intresse för basnäringarna berättar Eva Ersson Åbom.
f293fedf-b1f4-4be3-9a20-a4750e99b8d1

LKAB:s gruva. Bild ur LKAB:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Redan 1903 köpte Grängesbergsbolaget aktiemajoriteten av Gällivare malmfält och LKAB. Samtidigt pågick en hätsk debatt mellan liberala och konservativa om huruvida gruvorna skulle få vara privatägda. 1907 uppnåddes en viss kompromiss där man bestämde att Grängesberg skulle sälja hälften av gruvorna till staten.

 

DA1900-14125-SEB000167

Hamnen i Oxelösund . Bild ur SEB:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

– Ivar Kreuger har inte ägt LKAB, men han har dominerat Grängesbergsbolaget som i sin tur ägde halva LKAB. Grängesbergsbolaget blev kvar i LKAB ända till 1957, säger Eva Ersson Åbom.
Sedan 1976 är LKAB ett helstatligt bolag till skillnad från Grängesbergsbolaget som idag är ett spritt bolag med ett flertal ägare.
DA1900-13696-SEB000079

Grängesbergsbolaget drev från början järnvägen där malmen fraktades från Bergslagen till hamnen i Oxelösund. Bild ur SEB:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Kreugers långivare blev SEB

Skandinaviska Kreditaktiebolaget var baserat i Göteborg men låg bakom TGOJ som senare kom att bli Grängesbergsbolaget. Kreuger lånade pengar av dem till sina investeringar och de var även partners under ett antal år.
– Han samarbetade med Skandinaviska Kreditaktiebolaget, som var den ena delen av det som sedan slogs ihop till SEB. Det var Göteborgsgrenen. Den andra, Stockholms enskilda bank, var Stockholmsbaserad, säger Eva Ersson Åbom.
Kreuger var aldrig ägare i SEB men han spelade en viktig roll i bankens utveckling.
– Skandinaviska Kreditaktiebolaget höll på att dras med i Kreugerkraschen. Kreditgivarna kollapsade nästan. Efter kraschen stod banken kvar med ägandet till många av de fina bolag vi ser inom sfären i dag, säger hon.
215 miljoner kronor fick den svenska staten låna ut till Skandinaviska Kreditaktiebolaget för att rädda det. Det tog fyra år för banken att betala tillbaka pengarna. 1939 bytte man namn till Skandinaviska banken och 1972 gick man samman med Stockholms enskilda bank och SEB grundades.

Kreuger ägde en del av SKF

 Även SKF i Göteborg påverkades av Kreuger – som ägde en relativt stor andel av företaget.Detta var en del av Kreugerimperiets Göteborgsgren med intressen i stål och bruket i Hofors. Under kraschen höll SKF på att gå under men man klarade sig och ur SKF föds sedan Volvo.

ad2c2a99-29ee-40a4-986a-e1bbd52d7711

Flygbild över fabriksområdet 1928. Bild ur SKF:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Grundade Svensk Filmindustri

Även Svensk Filmindustri påverkades av Kreuger. Runt 1915 kom Kreuger i kontakt med en entreprenör, Charles Magnusson, som ville bygga biografen Röda Kvarn på Biblioteksgatan. Kreuger och Toll tog på sig uppgiften och det ena ledde som man säger till det andra. 1919 började man även att bygga Filmstaden i Solna och Kreuger själv blev hänförd av film. Genom en sammanslagning av Skandiafilm och Svenska Biografteatern bildades Svensk Filmindustri, SF, med Kreuger som ägare.
ae2c180d-e133-482b-a0c1-0c6954eb6960

Biosalong på biograf Röda Kvarn. Bild ur Hufvudstadens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Tändsticksbolaget var grunden för imperiet

Innan elektriciteten brett ut sig var tändstickor en nödvändighet för att genomföra de flesta vardagsbestyr. Före första världskriget fanns runt 20 tändsticksfabriker i Sverige, men Kreuger såg vinsten i att slå ihop dem till större enheter.
– Kreugers pappa var i branschen och sonen tog över ett av de två större bolagen. Hur han kom över pengarna vet jag inte, men hade nog redan då goda bankförbindelser, säger Eva Ersson Åbom.
Ett storbolag för tändsticksfabrikerna grundades 1917 med Kreuger som ledare vilket gav honom smeknamnet Tändstickskungen.
– En inte alltför vild gissning är att det gick att komma över företag till låga priser under de turbulenta krigsåren. Han utnyttjade möjligheterna, säger hon.
 
Svenska Tändsticks AB noterades på Stockholms fondbörs, och företaget expanderade utomlands. Kreugers idé var att ta över hela världsmarknaden för tändstickor genom att köpa upp och kontrollera konkurrenter. Efter kraschen vidgades Svenska Tändsticksaktiebolagets verksamhet. Behovet av tändstickor minskade. Företaget bytte namn till Swedish Match, splittrades upp i delar och fick en rad olika ägare. 1994 slogs det ihop med Tobaksmonopolet.
 8f7b2d9100577f77aa8fbb4f51c0366e

Säkerhetständsticka från Swedish Match. Bild från Swedish Match.

Dela med dig av dina tankar