Lars Johan Hierta var en man med många talanger. Han startade tillverkning av stearinljus som skänkte ljus och värme till tusentals hushåll och var oppositionell politiker som kämpade för sociala reformer och demokratisering av samhället. Idag förknippas han främst med tidningen han grundade – Aftonbladet.
VISA BILDTEXT
Fabriksområdet till vänster och arbetarbostäderna till höger. Danvikstull, Hammarby Sjö. Liljeholmens stearinfabriks arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
FÖRETAGEN AV: Mattias Allgulin 2018-01-22
Kvällstidningskung med Hierta
DELA
Lars Johan Hierta föddes 23 januari 1801 i Uppsala. Han föddes in i en adlig familj och levde ett privilegierat liv där 1700-talets upplysningsidéer enligt honom själv genomsyrade hemmet. Exempelvis förekom inte aga i hemmet och fadern lade stor vikt vid barnens utbildning. Redan 1814 avlägger Lars Johan studentexamen och inleder studier på Uppsala universitet, han promoveras till filosofie magister 1821.
Efter några år som anställd vid bergmästarkollegiet drogs han mot en framtid inom politiken och som publicist. Den här tiden kännetecknas av en stor politisk omsvängning där de konservativa idéerna ifrågasattes och den liberala politiken tog för sig allt mer. Kungens och kyrkans makt ifrågasattes och vid exempelvis riksdagen 1823 formerades en tydlig opposition mot den konservativa politiken och kungamakten.
Lars Johan Hierta gifte sig 1833 med Wilhelmina Fröding och de fick fem barn. Utanför äktenskapet hade Hierta ett förhållande med författaren Wendela Hebbe och fick en son tillsammans.
RELATERADE ARTIKLAR
Aftonbladet
De första stegen mot grundandet av Aftonbladet togs under 1820-talet då Hierta skrev för en rad olika tidningar och tidskrifter. Allt eftersom såg han behovet av en liberal samhällskritisk tidning som kunde öka den politiska medvetenheten hos befolkningen. Aftonbladet positionerade sig snabbt som den liberala rösten bland Sveriges tidningar. Ett syfte med Aftonbladet var enligt Hierta att väcka folkets vilja att delta i det politiska livet. För att uppnå detta övergav han den tidens emellanåt snåriga språk och Aftonbladet blev helt enkelt mer lättläst än övriga tidningar.
Detta ledde i sin tur att tidningen snabbt fick en stor publik och redan vid riksdagen 1834 ansågs Aftonbladet utgöra basen för en allt mer högljudd liberal opposition. De styrande svarade på kritiken genom att vid upprepade tillfällen dra in utgivningstillståndet för Aftonbladet. Hierta var dock inte en man som gav upp i första taget utan såg till att ha en rad nya ”tillståndsbevis” utskrivna på andra personer redo när myndigheterna stoppade utgivningen. Detta ledde till att tidningen titt som tätt bytte namn till ”det 3:e”, ”det 4:e” osv… Aftonbladet. Under 1840-talet genomförs en stor mängd reformer där Sverige bland annat får folkskola och skråväsendet upphör. Under samma tid får Hierta allt som oftast hård kritik från både oppositionen och regeringsmakten då han stödjer olika sidor i debatten beroende på vilka frågor som diskuteras. De ständiga striderna tar till slut ut sin rätt och Hierta säljer sin del i Aftonbladet 1852 för att fokusera på andra affärer.
Liljeholmens stearinfabrik
1837 besökte Lars Johan Hierta London och kom i kontakt med ”en förbättrad lysmassa” som skapade ljus vilka i, motsats till de traditionella talgljusen, varken rykte, rann eller osade. De brann istället med hög låga och gav ett behagligt ljus. Den förbättrade massan visade sig vara stearin, ett relativt okänd i det ljuskrävande Sverige. Hierta som var en driftig entreprenör som redan 1830 grundat tidningen Aftonbladet, tog med sig vad han sett i London till Stockholm och den unga kemisten Johan Michaëlson vid teknologiska institutet (Nuvarande KTH) som blev eld och lågor. Michaëlson hade specialiserat sig på just separationen av fetter och nu gick Hierta in och finansierade en större maskin för ändamålet.
Läs mer om Liljeholmens stearinfabrik
Efter två år av experiment och patentansökningar lyckades de två ta stearinet till Sverige och grundade 1839 Liljeholmens Tekniska Fabrik. Den första fabriken låg på Liljeholmen vid Hornstull i Stockholm och ljusen såldes på Aftonbladets redaktion i förpackningar om ett skålpund (435 gram). Ljusens storlek varierade dock och därmed antalet per förpackning. Verksamheten gick under flera år med förlust, först år 1842 var företaget ekonomiskt bärande. Svenskarna måste övertygas om att stearinljus faktiskt var lika bra som vaxljus och långt överlägsna talgdankarna. År 1841 hade Michaëlson lyckats ta ljustillverkning från hantverk till industri och man flyttade till större lokaler vid Danvikstull på Söder i Stockholm. År 1873, efter att såväl Hierta som Michaëlson hade dött, bytte man namn till Liljeholmens stearinfabrik.
Lyssna på Radio CfN om Liljeholmens Stearinfabrik
Vid sidan av sin karriär som publicist och företagsledare fortsatte Hierta sin politiska karriär fram till sin död 1872. Han arbetade hårt för att genomdriva de så kallade liberala reformerna och profilerade sig bland annat som en förkämpe för kvinnans ökade rättigheter.