Uppfinningen av sopnedkastet med tillhörande sopförbränningsanordning har tillskrivits arkitekten och HBS Stockholms grundare Sven Wallander, som så småningom fick patent på konstruktionen. Från början fanns en skepsis bland myndigheterna mot Wallanders sopnedkast. Hälsovårdsnämnden motarbetade innovationen och ville inte ge tillstånd till att den installerades.

Av Wallanders självbiografi framgår att det snarast var personliga skäl som låg bakom. Den professor som en gång underkänt Wallander i en tentamen avslog Wallanders ansökan om att på prov få använda sopnedkast i husen. Successivt visade sig Wallander få rätt – under 1930-talet blev det specifika HSB-sopnedkastet standard i HSB-husen.

Det moderna sopnedkastet hade flera fördelar. Inte minst frigjorde det utrymme på gårdarna, som nu kunde öppnas för planteringar och lekutrymmen för barn. Den odör av gamla sopor som måste ha präglat en äldre tids gårdar kunde på sikt också ge rum för friskare luft. Idag rimmar det en gång så moderna sopnedkastet mindre väl med idéer om miljöarbete och källsortering så många av de gamla sopnedkasten har nu satts igen.

Läs mer om vår julkalender och se de andra luckorna här!