Melodier som bedåra, komma först på Sonora

Har du hört Ulla Billquists ”Min soldat” eller Anders Börjes ”Två små röda rosor” – ja, då har du hört en inspelning från Sonora, det första svenska skivbolaget.

Sonora grundades av affärsmannen Erik Ljungberg 1932. Han hade gjort pengar på att handla med bland annat karbidlampor och fotogen. Pengarna investerade han i fastigheter runt om i Stockholm. Ljungberg var också generalkonsul för Panama, och det var en titel som han gärna använde sig av. ”Konsul Ljungberg” var rätt tilltal om man ville komma på god fot med honom. Det tycks inte ha varit något större intresse för musik som fick Erik Ljungberg att grunda Sonora. Ljungbergs största intresse vid sidan av affärerna var travhästar. Han ägde flera stycken.

Vid den här tiden fanns flera stora utländska skivbolag på den svenska marknaden. Flera av dem, bland annat HMV (His Master’s Voice/Husbondens röst) och Odeon, ingick i EMI-koncernen. Dessa skivbolag pressade sina skivor i England och Tyskland. Grammofonskivor var belagda med importtull, och det gjorde att priset på 78-varvare var högt i de svenska butikerna. Under 20-talet hade skivorna kostat uppåt fem kronor, men när depressionen slagit till hade priset sjunkit till 3,50 – vilket fortfarande var väldigt mycket pengar.

Pressat i Sundbyberg

Ljungbergs affärsidé var att konkurrera med priset. För att kunna göra det måste han komma undan importtullen. Han tecknade därför avtal med ett dotterbolag till LM Ericsson som hette Alpha och låg i Sundbyberg och som kunde tillverka grammofonskivor. Importtullen behövde inte ställa till det, och därmed kunde priset sättas tillräckligt lågt för att Sonoraskivan skulle kunna ta sig in på marknaden, med en prislapp på 1 krona och 65 öre. Sonora hade inte någon egen skivstudio.

Skivorna spelades i stället in på olika adresser i Stockholm, bland annat på biografen Gnistan på Kungsholmen, på nöjespalatset Nalen och i Konserthuset. Huvudkontoret låg på Kungsgatan. År 1935 startade Sonora ett eget musikförlag som gav ut noter. Man kom också att handla med resegrammofoner och stift. Sonora hade till och med en filmavdelning, vars produktion dock stannade vid blygsamma tre filmer. Sonora hade alltså allt under sina vingar – från den första noten till skivspelaren som snurrade skivan i 78 varv per minut.

Erik Ljungberg (1884-1958), svensk företagare och generalkonsul för Panama; grundare av skivbolaget Sonora. Bild från Orkesterjournalen november 1942. Bildkälla: Wikimedia commons.

Erik Ljungberg (1884-1958), svensk företagare och generalkonsul för Panama; grundare av skivbolaget Sonora. Bild från Orkesterjournalen november 1942. Bildkälla: Wikimedia commons.

Skivetikett från 1950-talet. Bildkälla: Wikipedia commons.

Skivetikett från 1950-talet. Bildkälla: Wikipedia commons.

De kända namnens bolag

Bolaget lyckades knyta många populära artister till sig, bland andra Brita Borg, Charlie Norman, Alice Babs, Anders Börje, Sven-Olof Sandberg, Yngve Stoor och Evert Taube. År 1940 lockade man över Ulla Billquist från Colombia, vilket var ett riktigt kap. Ulla Billquist var sin tids största svenska artist inom schlagergenren. Omdömena om Sonora och Erik Ljungberg går isär bland dem som kommit i kontakt med verksamheten.

En del av de artister jag intervjuat menar att Sonora inte hade några som helst konstnärliga ambitioner. Det handlade aldrig om att göra något nyskapande eller konstnärligt – skivorna skulle bara sälja, och då var det main stream som gällde. Andra artister, däribland Alice Babs, menar att Sonora var en god samarbetspartner som stöttade sina artister. Sonora bör också få ett tack från jazzdiggare – bolaget gav tidigt ut inspelningar med svensk jazz. Sonora upplevde sina glansdagar under det sena 1930-talet och under 1940-talet. Kriget gjorde att de andra skivbolagen fick svårt att frakta sina skivor till Sverige medan Sonora tack vare sin helsvenska produktion kunde jobba på som vanligt.

Folkhemmets skivmärke

Strax efter krigsslutet ville bolagets konstnärlige ledare, inspelningschefen Helge Roundquist, köpa Sonora av Erik Ljungberg. Men Ljungberg ville inte sälja. Då lämnade Roundquist Sonora och startade det egna skivbolaget Cupol – en kännbar förlust för Ljungbergs bolag. Sonora kämpade emellertid på och upplevde något av en ny vår under det tidiga 1950-talet. Anders Börje och Bertil Boo var populära artister som sålde många skivor. Sonoras egen saga tar slut 1958 i och med att Erik Ljungberg avled. Företaget köptes då upp av Philips AB.  I dag ingår Sonora i Universalkoncernen.

Sonoras stora popularitet får naturligtvis tillskrivas bolagets duktiga artister. Men Sonora var också något unikt i detta att det var det första helsvenska skivbolaget. Bolagets ledning fanns här, inspelningarna gjordes i Sverige av svenska artister och skivorna pressades här i landet. Att bolaget var svenskt framhölls i marknadsföringen. ”Stöd svenska arbetare, gynna svensk industri – köp Sonoraskivan”, var en slogan man använde. Och den marknadsföringen var säkert något som slog an hos skivköparna. Visst ville man som svensk musikkonsument stödja svenska arbetare!

Dela med dig av dina tankar