Personalen på Gumaelius annonsbyrå samlad när företaget firade sitt 25-årsjubileum på Hasselbacken i Stockholm den 28 juli 1902. Ur Centrum för Näringslivshistorias bildarkiv.

Nytt museum om kvinnornas historia

Kvinnor i alla samhällsklasser – från drottningar till pigor – har varit med och byggt samhället och att synliggöra detta är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati, detta är ett av målen för det nystartade Stockholms Kvinnohistoriska museum.

Historiskt sett utgör kvinnor precis som idag hälften av befolkningen. Ändå är kvinnornas roll i historien mycket svagt representerad i traditionell historieskrivning. 2014 invigdes Kvinnohistoriskt museum i Umeå och nu är det Stockholms tur att få ett museum som lyfter fram kvinnorna i historien. Projektet Stockholms Kvinnohistoriska museum drivs framåt av en projektgrupp där bland annat Lina Thomsgård, tf chef, styrelseordföranden Gunilla Thorgren och samordnaren Sofia Embrén ingår.

Stockholms Kvinnohistoriska kommer inte ha en egen museibyggnad utan anordna utställningar och möten hos sina medlemmar. Förutom detta kommer museet finnas närvarande digitalt och vi kommer få se många andra goda exempel på hur ett modernt museum förmedlar sina kunskaper.

Museets medlemslista är imponerande och innehåller bland annat Historiska museet, Livrustkammaren, Centrum för Näringslivshistoria, Hallwylska museet, Nordiska museet, Scenkonstmuseet, Fredrika Bremer-förbundet, Arabiska teatern, Södra teatern, Stockholms Läns museum, Stadsmuseet och Stadsarkivet.

// Läs mer om Stockholms Kvinnohistoriska här //

Tanken att varje medlemsorganisation ska bidra med sin expertis och när det gäller den svenska näringslivshistorien finns det ingen större auktoritet än Centrum för Näringslivshistoria. För Alexander Husebye, vd på Centrum för Näringslivshistoria var det inga tveksamheter om att gå in som medlem i Stockholms Kvinnohistoriska. Med 72 000 hyllmeter arkivmaterial från den svenska näringslivshistorien i ryggen finns det gott om exempel på kvinnligt företagande att lyfta fram.

– Det var lätt att tacka ja, materialet finns där och är lätt att ta fram. Under årens lopp har vi anordnat konferenser, gett ut böcker och gjort TV-program åt SVT med fokus på de kvinnliga företagarna, säger Alexander Husebye.

Det är en imponerande lång lista av publikationer och produktioner som Centrum för Näringslivshistoria kan presentera. Arbetet kring Sofia Gumaelius ett bra exempel på hur arkivmaterial kan användas för att bygga upp berättelsen kring en entreprenör som i grunden förändrade sin bransch. Vid 36 års ålder fattade Sofia Gumaelius ett modigt beslut, att flytta till Stockholm och starta en annonsförmedlingsbyrå. Med nya arbetsmetoder och enastående innovationskraft kom hon att lägga grunden till den svenska reklambranschen.

Ett annat bra exempel på en framstående kvinnlig entreprenör som historiskt sett fått liten eller ingen uppmärksamhet är Hilda Ericsson. Ericsson är idag ett av världens ledande företag inom informations- och kommunikationsteknologi med tusentals anställda. På många sätt är företaget synonymt med teknikutveckling och innovation och grundaren Lars Magnus Ericsson räknas till en av Sveriges mest framgångsrika innovatörer och företagsgrundare.

Mindre känt är att även hustruns, Hilda Ericssons insatser i företaget var avgörande för den tidiga utvecklingen och framgången. Hilda styrde verksamheten när Lars Magnus gjorde sina många affärsresor i utlandet. Hilda Ericsson skötte både produktion och kundkontakter och i deras bevarade korrespondens kan man se hur hon är Lars Magnus strategiska bollplank.

Dela med dig av dina tankar