Panamakanalen badade i svenskt ljus

Byggandet av Panamakanalen var omgärdat av tekniska utmaningar och ond bråd död. När kanalen invigdes 15 augusti 1914 förkortade den resvägen för alla fartyg som skulle ta sig från Atlanten till Stilla havet och på vägen genom Panama guidades fartygen av AGA:s fyrar och lysbojar.

Viljan att förkorta transportvägarna över världshaven har gett upphov till två av världens främsta ingenjörsbedrifter, Suez- och Panamakanalerna. När SS Ancon som första fartyg passerade genom Panamakanalen 15 augusti 1914 var mer än 30 års arbete över.

Redan 1881 inleddes kanalbygget av ett franskt bolag och efter många år av problem övertog USA projektet 1904. När kanalen stod färdig 10 år senare hade ungefär 27 500 arbetare avlidit till följd av olyckor och sjukdomar och kostnaden för USA:s regering uppgick till svindlande 375 000 000 dollar (ca 9 169 650 000 dollar i dagens penningvärde).

Det är kanske svårt att utifrån en kartbild förstå vad Panamakanalen innebar och fortfarande innebär för sjöfarten så här kommer ett exempel. En seglats från New York till San Fransisco förkortades med ungefär 12 700 km i och med kanalens tillkomst, det är alltså mer än en fjärdedels varv runt jorden.

Hur kommer då det svenska ljuset som utlovas i rubriken in i historien om Panamakanalen. Till kanalen behövdes det inte mindre är 30 fyrar och 57 lysbojar för att leda fartygen rätt. Under sommaren 1912 stod det klart att AGA:s amerikanska dotterbolag vunnit upphandlingen.

Beställningen var den största i AGA:s historia och förutom de rent ekonomiska vinsterna fick många upp ögonen för företagets fyrsystem. Tillverkarna av fyrar hade dittills fokuserat på optiken. Nu såg många en framtid där mekaniken istället fick en avgörande betydelse och när det gällde mekaniken hade AGA ett tydligt försprång mot sina konkurrenter.

Mer om AGA och Gustaf Dalén: Gustafs pris och prövning, Boktips: Gustaf Dalén – En biografi, Radio CfN: AGA

Dela med dig av dina tankar