Det låter prosaiskt, men just nu heter mina bästa vänner Kåvepenin och Treo. Efter en vecka, helt golvad av dubbelsidig öroninflammation, sänder jag en tacksamhetens tanke till de geniala forskare och läkemedelstillverkare som gett mig bot. Lite händelserik näringslivshistoria drar jag mig också till minnes på kuppen.

Många har bidragit på penicillinets väg från laboratorieexperiment till läkemedel i fullskalig produktion och internationell spridning. 1928 upptäckte Alexander Fleming penicillinets medicinska förmåga men nådde inte fram till en metod för masstillverkning. 1945 belönades Alexander Fleming, Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey med Nobelpriset i medicin. De senare hade då isolerat, renat, testat och massproducerat Flemings grundupptäckt och vidareutvecklat den till ett hanterbart, fungerande läkemedel. Mot slutet av 1940-talet blev penicillinet tillgängligt som medicinsk behandling av en rad plågsamma och dödliga sjukdomar, såväl lunginflammation, tuberkulos som blodförgiftning och öroninflammation. Mänskligheten såg sin räddning.

I Sverige intresserade man sig tidigt för industriell produktion av den nya mirakelmedicinen. 1952 etablerade AB Kabi en fermentationsfabrik i Strängnäs och började året därpå att tillverka penicillin. 1973 bildade Kabi och Astra ett 50/50-bolag som fick hand om Kabis fermentationsverksamhet. Det gemensamma bolaget fick namnet AB Fermenta. Efter några år övertog Astra hela penicillintillverkningen och gjorde Fermenta till ett helägt dotterbolag. 1981 köpte affärsmannen Refaat El-Sayed loss fermentationsanläggningen i Strängnäs för att syssla med råpenicillintillverkning. Kvar hos Astra blev den förädling och förpackning som gav Apoteket säljbara penicillinprodukter. Med finansiellt stöd från Electrolux expanderade Fermenta under Refaat El-Sayeds ledning. Aktien steg till rekordnivåer. Uppmärksamheten blev enorm och 1985 utsåg Rapport honom till “Årets svensk”. En verklig storaffär seglade upp med Volvo och Pehr G Gyllenhammar som medaktörer. När det så kom fram att El-Sayed ljugit om sin hatt och doktorsgrad sjönk kursen med 50 procent på några dagar. Affären gick om intet. I december 1986 upptäcktes fuffens i bokföringen och katastrofen var ett faktum. Många aktieägare gjorde brakförlust när Fermentas börsvärde inom loppet av ett år dök, från som mest 11 miljarder kronor till nästan ingenting. El-Sayed fick avgå som vd, stark kritik riktades mot revisorer och den högprofilerade styrelsen, d sk Fermentaaffären blev en rättssak. Genom överkapacitet på världsmarknaden och rasande dollarkurs fortsatte motgångarna för företaget. 1992 köpte det holländska bioteknikföretaget Gist-Brocades Fermenta Products, med den hårt förlustdrabbade fabriken i Strängnäs som viktigaste tillgång. Med tuffa åtgärder lyckades man vända till lönsamhet. 2001 flyttade holländarna penicillintillverkningen från Sverige. Nya intressanta turer tar vid inom läkemedelindustrin i Strängnäs med företag som bl a Pharmacia, Pfizer och Recip.

Under drygt 70 år har penicillinet utvecklats till “vardagsvara” i hela världen. Samtidigt har det gått från att vara dunderkur i alla lägen till krav på betydligt sparsammare hantering. Risken för överanvändning och antibiotikaresistens gör att läkemedelsindustrin behöver hitta nya typer av antibiotika. I Sverige rekommenderas numera smala antibiotika i första hand, preparat som inte slår ihjäl så många bakteriesorter. Kåvepenin är ett sådant smalspektrumantibiotika, tillverkat av Meda, Sveriges största leverantör av antibiotika och det största svenskägda läkemedelsföretaget. Kåvepenin var precis rätt och tillräckligt för att ta kål på min öroninflammation …