Rådman Hultmans knipphammare blev global koncern

Köpmannen och rådmannen Hans Hultman i Västervik hade varv och behövde spik, bultar och band till sitt skeppsbyggeri vid mitten av 1700-talet. I Gladhammars socken en mil söder om staden ägde han Hofgården. Där startade han det järnbruk som nu har varit verksamt i mer än 250 år.

Den 6 juni 1764 utfärdades privilegiebrevet som startade Gunnebo bruk i Gladhammars socken. Tillståndet gällde en knipphammarsmedja i Venaån på Hofgårdens mark. Hultman köpte också granngårdarna Stora och Lilla Gunnebo, som kom att ge namn åt det nya bruket och dagens industrikoncern. Gårdarna ägdes på medeltiden av riksdrotsen Bo Jonsson Grip och skrivs då Gunnabodhum. Det gamla boningshuset på Lilla Gunnebo, byggt 1685, finns kvar och är i dag hembygdsmuseum. Några hundra meter längre bort ligger de moderna industribyggnaderna.

Redan efter ett år utvidgade Hultman bruket med en ny hammarsmedja, där han hade tillstånd att producera 27 ton per år. Råvaran köptes in. På Hofgården fanns sedan tidigare både såg och kvarn, med utskeppning i Verkebäcksviken, där också järnet kunde skeppas iväg.

Nedgång

Brukets fortsatta historia handlar om uppgångar och nedgångar. 1776 tog sonen Lars över, han fick uppleva en framgång under senare delen av 1700-talet. Den svenska järnexporten ökade och handeln fick ett uppsving. 1782 producerade Gunnebo bruk mer än 27 ton järnmanufaktur. Lars Hultman köpte på sig flera bruk och gruvor i trakten, men med en tärande sjukdom i kroppen tappade han greppet över sitt imperium och produktionen minskade.

Han gick en för tidig död till mötes 1798 och då fick den 34-åriga änkan Sara du Bois leda verksamheten. Det gjorde hon med fast hand men när sönerna och svågrarna senare kom in i affärerna gick det sämre. Hon lämnade så småningom över bruket till sonen Hans. Det blev inte så lyckat. Helge Åkerman skriver att han ”…hade det felet att taga ett par glas i tid och otid och ägna sig åt kärleksbragder dess emellanåt.” Snart kom en konjunkturnedgång med tidvis uppehåll i produktionen. Hela bruket såldes 1844.

Bruket har gett ut två jubileumsböcker, 1939 och 1989.

Bruket har gett ut två jubileumsböcker, 1939 och 1989.

Kartan visar bruket vid Venaåns fall 1865. Från jubileumsboken 1939.

Kartan visar bruket vid Venaåns fall 1865. Från jubileumsboken 1939.

Annons i Västerviks Tidning 1958.

Annons i Västerviks Tidning 1958.

Annons i Västerviks Tidning 1953.

Annons i Västerviks Tidning 1953.

Fabriksingången till nedre bruket. Foto: Eva Johansson.

Fabriksingången till nedre bruket. Foto: Eva Johansson.

Uppgång

Med hjälp av tyskar kunde nya ägare få bruket på fötter men med fortsatt ekonomiska problem. En av tyskarna var Ludvig Lürmann och hans släkt bidrog i hög grad till brukets fortlevnad och utveckling. Andra hälften av 1800-talet innebar en övergång till en för tiden modern industri, störst i Kalmar län och med Sveriges första skruvfabrik, etablerad 1852 och länge den enda i landet.

1860 bildade de fyra tyska ägarna aktiebolaget Gunnebo AB. Bröderna Gustaf och Adolf Lürmann köpte hela bolaget 1870. Under dessa tio år hade produktionens värde mångdubblats. Nu uppfördes ett stort puddel- och valsverk och tillverkningen utökades, bland annat med spik. Men det svängde snabbt och efter hot om konkurs 1876 rekonstruerades bolaget. En ytterligare ombildning skedde 1889 till Gunnebo Bruks Nya AB, introducerad på börsen 1903 och i dag känt som Gunnebo Industrier. Tack vare en blandad produktion och goda år med investeringsmöjligheter kring sekelskiftet 1900 överlevde Gunnebo bruksdöden.

Efterkrigstiden har för Gunnebo bruk präglats av företagskoncentration, strukturrationalisering, produktutveckling och internationalisering konstaterar författarna i jubileumsboken 1989.

Vid mitten av 1900-talet, efter 20- och 30-talets depressionsår, var Gunnebo Sveriges största spikfabrik och 1980 hade Gunnebo nästan 600 anställda på bruket. Gunnebospik och Gunnebostängsel är fortfarande självklara begrepp och idag är Gunnebo en global koncern.

Källor:

Sven Hellström och Svante Kolsgård: Gunnebo – från knipphammarverk till storföretag, 1989
Claes-Göran Petersen: Socknar och gårdar i Tjust, 2001
Helge Åkerman: Gunnebo bruk 1764-1939, minnesskrift utgiven 1939
www.gunnebogroup.com

Dela med dig av dina tankar