Reglering av arbetstider

I gamla tider var det av religiösa skäl strängt förbjudet att arbeta på söndagar, sabbatsbrott kallades det, men i övrigt fanns inte mycket till lagstiftning rörande arbetstiderna. År 1909 kom en första mild lag som reglerade butikernas öppettider.

// Artikeln kommer från handelnshistoria.se // 

Lokala ordningsstadgor kunde också förekomma. År 1939 infördes en regelrätt affärstidslagstiftning: butikerna förbjöds att ha öppet under kvällar (efter klockan 18:00) och helger (efter lunchtid på lördagen).

Undantag gjordes för mjölkbutikerna som fick ha öppet en stund på söndagsförmiddagarna. Detta eftersom många saknade is- eller kylskåp och därför var tvungna att köpa mjölk dagligdags. Här fanns även ägg och en del torrvaror att tillgå för de som glömt att handla i tid. Senare tillkom varuautomater. Tidnings- och tobakskiosker, liksom bensinstationer hade friare regler. Möjlighet till lokal dispens fanns: På 1950-talet fick t.ex. Martin Olssons snabbköp nere i Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm ett specialtillstånd för kvällsöppet.

År 1967 tilläts alla affärer ha öppet till 20:00 på vardagar. Ganska få vanliga butiker utnyttjade detta, men däremot uppstod jourbutiker. 1972 fick Sverige så fullständigt fria butiksöppettider, något som var än mer ovanligt i övriga Europa då än det är i dag. Frågan blev politisk brännhet. Många hade behov av att handla kvällar och helger, men det sågs som oetiskt att tvinga personal att arbeta på sådana tider. Även en stor del av affärsidkarna var motståndare och Köpmannaförbundet ville åtminstone ha förbud mot söndagsöppet. De religiösa argumenten levde kvar, men hade vid denna tid börjat spelat ut sin roll.

År 1975 tillsattes en affärstidskommitté: samtliga parter och partier utom Folkpartiet och Moderaterna ville reglera. Men så skedde aldrig, fast frågan var på tapeten politiskt ända till 1991. Handelsanställdas förbund drev kravet till slutet av 1990-talet, men idag förespråkar det endast förbud mot nattöppet. Många anställda är nämligen positiva till kvälls- och helgöppet eftersom det ger ob-tillägg. Riksdagsmotioner mot söndagsöppet förekommer än i dag, men då framhävs i stället faran för stress och utbrändhet i ett samhälle som aldrig vilar. Saken är dubbel: de som bott utomlands kan vittna såväl över irritation, när man glömt att handla på lördagsförmiddagen, som uppskattning av det speciella lugn som råder när hela samhället kopplar av samtidigt.

Dela med dig av dina tankar