Stockholm skriver historia #2

Det andra frukostseminariet i serien Stockholm skriver historia hölls på Centrum för Näringslivshistoria den 19 maj. Denna gång handlade det om kvinnors försörjningsmöjligheter i staden under tidigmodern tid.

Inledare var fil. dr Sofia Ling, historiker vid Uppsala universitet, som i juni 2016 kommer ut med boken Konsten att försörja sig: Kvinnors arbete i Stockholm 1650–1750 (Stockholmia Förlag).

Inför ett fullsatt seminarierum berättade Sofia om hur hon gått tillväga för att låta obekanta röster ur historien komma till tals. Utgångspunkten har varit så kallade besvärsskrivelser till myndigheterna, där enskilda personer vädjar om tjänster eller upprättelse för oförrätter och orättvisor i olika ärenden. Sofia Ling har hämtat skrivelser riktade till handelskollegium, men också till magistrat, rådhusrätt och stadens underdomstolar Inte sällan rör det sig om kvinnor som säljer olika produkter, främst livsmedel, i stånd på offentliga platser i staden. Kvinnorna för sin egen talan i skrivelser, de uppträder självständigt och ofta uppfordrande – och får ofta gehör för sina anspråk.

Vår bild av 1600- och 1700-talens arbete har länge präglats av skråväsendet och det privilegieskyddade arbetet. Kvinnornas arbete har setts som underordnat och mindre självständigt. Lings material visar på en annan bild: kvinnor agerade självständigt och arbetade aktivt för att påverka sina villkor.

Sofia Lings arbete ingår i det kombinerade forsknings- och digitaliseringsprojektet Gender and Work (http://gaw.hist.uu.se/), som under ledning av professor Maria Ågren bedrivs vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Projektets syfte är att öka kunskapen om mäns och kvinnors arbete i äldre tid. Tusentals fragmentariska uppgifter om vad människor gjort för sin försörjning har samlats in och systematiserats. De har sedan lagrats i en databas med cirka 19 000 poster, som gjorts tillgänglig för forskare, studenter och allmänhet. Projektet använder den så kallade verbinriktade metoden för att närma sig detta stora material. Om annan forskning ägnat sig åt vad människor kallats och vad de haft för tillgångar, ligger betoningen här snarare på vad människor gjort. Snarare än substantiv är det med andra ord verb som står i fokus.

Vad kan då Sofia Ling visa genom sin studie? Den motsäger inte bilden av en rådande könsmaktsordning, men den nyanserar den. De kvinnor som framträder är aktiva och synliga i stadslandskapet. De driver stånd, handlar, argumenterar och förhandlar. Sofia har också många exempel på att män och kvinnor gemensamt ansvarade för försörjningen, och att arbetsdelningen dem emellan avgjordes på pragmatiska grunder. En annan iakttagelse är att platsen och dess läge i staden var oerhört betydelsefullt. Kvinnorna ”mutade in” handelsplatser och försvarade dem; eftertraktade platser att ställa upp sitt stånd på gick i arv. Många besvär handlar om att man blivit av med en plats eller blivit utmanad av konkurrenter om läget.

Sofia Ling hör till den skara av historiker som för närvarande studerar kvinnors levnadsomständigheter och genus i bredare mening under tidigmodern tid. Vid Historiska institutionen i Uppsala finns även Mia Skott, som i sin kommande avhandling utgår från tapetmakerskor i Stockholm på 1700-talet, samt Elin Hinnemo, som våren 2016 publicerade avhandlingen ”Inför högsta instans: Samspelet mellan kvinnors handlingsutrymme och rättslig reglering i Justitierevisionen 1760–1860”. Ett annat exempel är Rebecka Lennartssons pågående arbete om marginaliserade och prostituerade kvinnor i Stockholm på 1700-talet. Dessa studier ger ny kunskap inom ett område där vi hittills haft begränsad kännedom, men mer återstår att göra och förhoppningsvis får de efterföljare.

Lika väl som övergripande synteser behövs det forskning på mikronivå. Därmed blir bilden av stadens förflutna alltmer differentierad och allt mindre schablonmässig. Men Sofia Lings studie ger också insikter som inte är knutna till en bestämd historisk period: den visar att könsmaktsordningen – som andra maktordningar – aldrig är definitiv. Det finns alltid möjlighet till förhandling, förändring.

Nästa seminarium i Stockholm skriver historia äger rum på Stockholms stadsarkiv den 15 september. Den gången kommer det att handla om spår, gränser och migration i Stockholm genom tiderna. Vi ser fram emot ett nytt spännande tillfälle att diskutera stadens historia och hur vi på bästa sätt ska skildra den.

Dela med dig av dina tankar