Sveriges dataindustri började med matematikmaskiner

Den tidiga svenska it-historien är en blandning av statliga nämnder och kommersiella, våghalsade satsningar från ibland oväntade håll.

Innan vare sig Facit eller Datasaab ägnade sig åt datorer grundas 1948 den statliga organisationen Matematikmaskinsnämden (ja, den hette verkligen så på riktigt). MMN – som det förkortades till hade kommit till efter 1947 års matematikmaskinsutredningen och hade fått uppdraget att köpa in en dator från USA. 2 miljoner kronor (idag cirka 18 miljoner) hade anslagits för ändamålet.

Viss verksamhet inom området hade redan påbörjats av Ingenjörsvetenskapsakademien, som 1947 hade skickat fem unga ingenjörer och forskare som stipendiater till olika forskningsinstitutioner i USA. Inköpet gick dock i stöpet på grund av exportrestriktioner valde MMN att använda sig stipendiaternas inhämtade kunskaper för att bygga egna datorer.

I februari 1950 stod BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator) färdig. Det var Sveriges första dator – då även kallad matematikmaskin eller datorhjärna – och hade kostat 400 000 kronor (I dagens penningvärde cirka 8 miljoner kronor) att tillverka. BARK var en 32-bitarsdator och utförde en addition på 150 ms och en multiplikation på 250 ms. Den hade ett minne på 50 register och 100 konstanter och var uppbyggd av standardtelefonreläer. Parallellt med BARK utvecklades även BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator). Den av radiorör byggda BESK stod dock inte klar förrän 1953 men under några veckor samma år var BESK den snabbaste datorn i världen. Storleksmässigt fyllde den ett helt rum i Tekniska Högskolans dåvarande lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Inom MMN fördes diskussioner om det behövdes två eller tre datorer för att säkerställa Sveriges behov.

I och med att MMN hade visat det möjligt att tillverka datorer gav sig kommersiella aktörer in på matematikmaskinsmarknaden. Flygtekniksföretaget Saab var ett av dessa men ännu vid mitten av 1950-talet satt ett 20-tal räknebiträden på huvudkontoret och räknade och dubbelräknade på räknesnurror. I årsberättelsen för 1954 kan man dock läsa i en mindre notis att ”I samarbete med Matematikmaskinnämnden pågår byggandet av en Saab räkneautomat”.

Saab blev på så sätt en av de första att använda sig av BESK och då för hållfasthetsberäkningar med aerodynamiska utmaningar. En modifierad kopia av Besk, försedd med kärnminne och ett nytt yttre bandminne, Saraband byggdes också för Saabs räkning. Och år 1957 kunde, Saabs Räkne Automat, kallad Sara tas i drift.

Demonstration av BESK, Sveriges första dator. Mannen i vitt är Gunnar Stenudd, mannen längst fram är troligtvis Erik Stemme som ledde BESK-projektet. De båda blev rekryterade till Facit efter detta där de utvecklade Facit EDB och EDB-8 , Fotograf: Dagens nyheter.

Facit AB var det andra företaget som gav sig in på matematikmaskinsmarknaden. De var det lilla företaget från Åtvidaberg som kom att bli världsledande inom kontorsmaskiner. I början av 1950-talet blev allt fler kontorsmaskiner elektroniska och den tilltagande datoriseringen ledde till en allmän satsning på stordatorer såväl i Sverige som utomlands. Facit ville inte vara sämre och tog över personal från BESK-projektet och även byrådirektören Erik Stemme från Matematikmaskinnämnden värvades. Man köpte också deras ritningar och 1957 invigdes den första BESK- kopian: FACIT EDB. Den hade några förbättringar, bland annat dubbelt så stort kärnminne, senare tillkom ett nytt avancerat magnetbandminne, karusellminnet. Från 1960 samlades alla datorverksamhet under Facit Electronics.

En FACIT EDB installerades som servicemaskin i Åtvidabergs industriers lokaler vid Karlavägen i Stockholm. Det innebar att kunder kunde komma och köra egna program mot betalning per timme. Maskinen blev flitigt anlitad, behov av beräkningar fanns bland annat inom meteorologi. Satsningen fortsatte fram till 1962 och sammanlagt nio stycken FACIT EDB tillverkades och användes av bland annat ASEA, Försvarets Radioanstalt och Det Norske Meteorologiske Institutt. I dag räknas modellen som den första svenska serietillverkade datorn. År 1963 lade Facit ner sin satsning på stordatorer. Facit AB satsade konstigt nog aldrig på digitala räknemaskiner och förlorade stora marknadsandelar under 1970-talet. År 1997 avvecklades företaget helt efter att ha ägts av såväl Electrolux och Ericsson.

En konkurrensfördel med D21 var de serviceåtaganden som Saab gjorde och levde upp till. Här en av Saabs servicegrupper 1966. Foto: Å, Andersson. Bild ur Saab:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Det blev nu Saab som kom att ta över utvecklingen av datormaskiner i Sverige och det började med en beställning från Flygförvaltningen på Robot 330; förstudien till en svensk kärnvapenbärande robot. En räkneautomat skulle ingå och måste baseras på transistorteknik för att klara den flygburna tillämpningen. Ett litet utvecklingsteam på robotavdelningen fick under ledning av Viggo Wentzel i uppdrag att ta fram en transistoriserad datamaskin. År 1960 presenterades Sank, eller D2 som den senare kom att kallas. De var en ”liten” (den vägde 150 kilo) bordsplacerad räkneautomat och troligtvis Europas första transistoriserade dator. Den kunde göra 100 000 additioner av två sexsiffriga tal i sekunden. Lagringskapaciteten var 15 kilobyte, varav 5 kilobyte för datalagring och 10 kilobyte för program.

I Linköping organiserades nu en ny division av företaget under namnet Datasaab, som senare blev ett dotterbolag. Datasaab kom att utveckla datorsystem för Saabs militära flygplan och robotar men även civila stordatorer (D21 o.s.v.) och minidatorer (D5) för den kommersiella  marknaden och då främst banker. Stordatorerna kallades för den tunga linjen och minidatorerna för den lätta linjen.

Snart fick Saab fick också sina första civila kunder. I slutet av år 1960 skrevs ett avtal med Skandinaviska Elverk på en beställning av stordatorn D21. Den nya framgångarna verkade ta Saab med viss förvåning vd Tryggve Holm som i ett tal till kunder uttryckte det med orden: ”Vi vaknade upp en dag på Saab och fann att vi var datamaskinstillverkare.” Affären med Skandinaviska Elverk följdes upp av flera betydelsefulla affärer. Bland kunderna fanns SMHI, Vägverket, Kockums, Flygmotor, Industridata och Söderberg & Haak med flera.

Arbete med D23 1972. Bilden från 27 mars 1972. Foto: Å. Andersson. Bild ur Saab:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Även Finansdepartementet kom att använda D21 men det först efter en uppmärksammad konflikt 1962. Tjugo län skulle då börja lägga folkbokföring och skatteuppbörd på data och en statlig kommitté hade förordat ett system från amerikanska IBM. Saab begärde att orsaken till detta skulle redovisas öppet – ordern gällde mer än 50 miljoner kronor men materialet var hemligstämplat. I en kompromiss beslutade finansminister Gunnar Sträng 1963 att både IBM- och Saabmaskiner skulle användas på försök hos länsstyrelserna. D21 visade sig efter några provår vara klart bättre och 1969 avblåstes ”datakriget”. Staten beslöt att endast använda Saabdatorer på länsstyrelserna.

När Saab Univac bildades 1975 kom minidatorverksamheten att bli kvar inom Saab. År 1978 övergick verksamheten i dotterbolaget Datasaab AB med staten som hälftenägare. Detta företag köptes 1981 av L M Ericsson.

Dela med dig av dina tankar