Sveriges data­industri började med matematik­maskiner

I februari 1950 stod BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator) färdig. Det var Sveriges första dator – då även kallad matematik­maskin eller dator­hjärna – och hade kostat 400 000 kronor (I dagens penning­värde cirka 8 miljoner kronor) att tillverka. BARK var en 32-bitars­dator och utförde en addition på 150 ms och en multiplikation på 250 ms.

Den hade ett minne på 50 register och 100 konstanter och var uppbyggd av standard­telefonreläer. Parallellt med BARK utvecklades även BESK (Binär Elektronisk Sekvens­Kalkylator).

Den av radiorör byggda BESK stod dock inte klar förrän 1953 men under några veckor samma år var BESK den snabbaste datorn i världen. Storleks­mässigt fyllde den ett helt rum i Tekniska Högskolans dåvarande lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Inom MMN fördes diskussioner om det behövdes två eller tre datorer för att säkerställa Sveriges behov.

Läs också: Facit AB – pionjärer inom svensk dataindustri

I och med att MMN hade visat det möjligt att tillverka datorer gav sig kommersiella aktörer in på matematik­maskins­marknaden. Flyg­tekniks­företaget Saab var ett av dessa men ännu vid mitten av 1950-talet satt ett 20-tal räkne­biträden på huvud­kontoret och räknade och dubbel­räknade på räkne­snurror. I års­berättelsen för 1954 kan man dock läsa i en mindre notis att ”I samarbete med Matematik­maskin­nämnden pågår byggandet av en Saab räkne­automat”.

Saab blev på så sätt en av de första att använda sig av BESK och då för håll­fasthets­beräkningar med aero­dynamiska utmaningar. En modifierad kopia av Besk, försedd med kärnminne och ett nytt yttre band­minne, Saraband byggdes också för Saabs räkning. Och år 1957 kunde, Saabs Räkne Automat, kallad Sara tas i drift.

Facit AB var det andra företaget som gav sig in på matematik­maskins­marknaden. De var det lilla företaget från Åtvidaberg som kom att bli världs­ledande inom kontors­maskiner. I början av 1950-talet blev allt fler kontors­maskiner elektroniska och den tilltagande datoriseringen ledde till en allmän satsning på stordatorer såväl i Sverige som utomlands.

Facit AB satsade konstigt nog aldrig på digitala räkne­maskiner och förlorade stora marknads­andelar under 1970-talet.

Facit ville inte vara sämre och tog över personal från BESK-projektet och även byrå­direktören Erik Stemme från Matematik­maskin­nämnden värvades. Man köpte också deras ritningar och 1957 invigdes den första BESK- kopian: FACIT EDB. Den hade några för­bättringar, bland annat dubbelt så stort kärnminne, senare tillkom ett nytt avancerat magnet­band­minne, karusell­minnet. Från 1960 samlades alla dator­verksamhet under Facit Electronics.

Läs också: Tekniknationen Sverige

En FACIT EDB installerades som service­maskin i Åtvidabergs industriers lokaler vid Karla­vägen i Stockholm. Det innebar att kunder kunde komma och köra egna program mot betalning per timme. Maskinen blev flitigt anlitad, behov av beräkningar fanns bland annat inom meteorologi. Satsningen fortsatte fram till 1962 och sammanlagt nio stycken FACIT EDB till­verkades och användes av bland annat ASEA, Försvarets Radio­anstalt och Det Norske Meteorologiske Institutt.

I dag räknas modellen som den första svenska serie­tillverkade datorn. År 1963 lade Facit ner sin satsning på stor­datorer. Facit AB satsade konstigt nog aldrig på digitala räkne­maskiner och förlorade stora marknads­andelar under 1970-talet. År 1997 avvecklades företaget helt efter att ha ägts av såväl Electrolux och Ericsson.

Det blev nu Saab som kom att ta över utvecklingen av dator­maskiner i Sverige och det började med en beställning från Flyg­förvaltningen på Robot 330; förstudien till en svensk kärn­vapen­bärande robot. En räkne­automat skulle ingå och måste baseras på transistor­teknik för att klara den flygburna tillämpningen. Ett litet utvecklings­team på robot­avdelningen fick under ledning av Viggo Wentzel i uppdrag att ta fram en transistoriserad data­maskin.

Läs också: Den första surfvågen

År 1960 presenterades Sank, eller D2 som den senare kom att kallas. De var en ”liten” (den vägde 150 kilo) bords­placerad räkne­automat och troligtvis Europas första transistoriserade dator. Den kunde göra 100 000 additioner av två sex­siffriga tal i sekunden. Lagrings­kapaciteten var 15 kilobyte, varav 5 kilobyte för data­lagring och 10 kilo­byte för program.

I slutet av år 1960 skrevs ett avtal med Skandinaviska Elverk på en beställning av stor­datorn D21.

I Linköping organiserades nu en ny division av företaget under namnet Datasaab, som senare blev ett dotter­bolag. Datasaab kom att utveckla dator­system för Saabs militära flygplan och robotar men även civila stor­datorer (D21 o.s.v.) och mini­datorer (D5) för den kommersiella  marknaden och då främst banker. Stor­datorerna kallades för den tunga linjen och mini­datorerna för den lätta linjen.

Läs också: 100 år av standarder – komprimerings¬standarden MPEG-4

Snart fick Saab fick också sina första civila kunder. I slutet av år 1960 skrevs ett avtal med Skandinaviska Elverk på en beställning av stor­datorn D21. Den nya fram­gångarna verkade ta Saab med viss förvåning vd Tryggve Holm som i ett tal till kunder uttryckte det med orden: ”Vi vaknade upp en dag på Saab och fann att vi var data­maskins­tillverkare.” Affären med Skandinaviska Elverk följdes upp av flera betydelse­fulla affärer. Bland kunderna fanns SMHI, Vägverket, Kockums, Flygmotor, Industri­data och Söderberg & Haak med flera.

Även Finans­departementet kom att använda D21 men det först efter en upp­märksammad konflikt 1962. Tjugo län skulle då börja lägga folk­bokföring och skatte­uppbörd på data och en statlig kommitté hade förordat ett system från amerikanska IBM. Saab begärde att orsaken till detta skulle redovisas öppet – ordern gällde mer än 50 miljoner kronor men materialet var hemlig­stämplat.

I en kompromiss beslutade finans­minister Gunnar Sträng 1963 att både IBM- och Saab­maskiner skulle användas på försök hos läns­styrelserna. D21 visade sig efter några provår vara klart bättre och 1969 avblåstes ”data­kriget”. Staten beslöt att endast använda Saab­datorer på läns­styrelserna.

När Saab Univac bildades 1975 kom mini­dator­verksamheten att bli kvar inom Saab. År 1978 övergick verksamheten i dotter­bolaget Datasaab AB med staten som hälfte­nägare. Detta företag köptes 1981 av L M Ericsson.

Läs också: En surfplatta som kom alldeles för tidigt