Utan Stikkan ingen musikbransch

Sverige har under senare år haft en större musik­export än något annat land i förhållande till folk­mängden. Under vissa år var det bara USA och Stor­britannien som i absoluta tal hade en större export. Det svenska musik­undret har emellertid inte bara byggt på artister som ABBA, Ace of Base, Cardigans, E-type, Robyn och Roxette.

Läs också: 100 år av standarder – tonfrekvensen 440 Hz

Här finns också andra fram­gångsrika delar av musik­industrin, till exempel inter­nationellt fram­gångsrika musik­studior, låt­skrivare och musik­video­producenter. I en intervju 2007 förklarade Björn Skifs varför ABBA – men inte Blue Swede – nådde stora inter­nationella framgångar: – Vi hade ingen Stikkan Anderson som såg till att vi bara släppte allt vi hade inbokat och drog iväg. Vi hade ingen aning om hur man gjorde. Lika lite som en uppfinnare kan nå framgång utan (eget eller andras) entreprenörskap, så kan en artist göra det.

FRÅN HOVA
Stikkan Anderson (1931 – 1997), eller Stig som han egentligen hette, växte upp under fattiga förhållanden i Hova i norra Väster­götland. Han började tidigt driva olika former av affärs­verksamhet. Stikkan uppträdde också med egna och andras visor. År 1951 publicerades Stikkans första egna visa, Tivedshambo. Sedan kom ett stort antal texter parallellt med att han arbetade som folk­skol­lärare i Aspudden utanför Stockholm.

Det stora genom­brottet kom 1959 med Lill-Babs (Barbro Svensson) insjungning av Är du kär i mej ännu, Klas-Göran? I början skrev han både text och musik till sina schlagerlåtar, sedan blev det mest texter. Stikkan Anderson hade inte bara sinne för musik utan även för affärer.

Han startade därför musik­förlaget Sweden Music 1960 och skiv­bolaget Polar 1963. På 1960-talet övergick ”den sjungande folk­skol­läraren” helt till sin musik­rörelse och blev en av de största producenterna av populär­musik i Skandinavien. Han köpte systematiskt upp svenska musikförlag och rättigheter till utländska melodier. Han skrev dessutom cirka 3 000 texter till melodier han hade köpt.

SATTE ORD TILL MUSIKEN
Stikkan blev en dynamisk förnyare i en traditions­tyngd bransch. Man kan säga att han industri­aliserade en tidigare hantverks­präglad näring genom att skapa en stor och stark förlags­rörelse som kunde sätta fart på den svenska populär­musiken. Stikkan stod för allt: från idéer, musik­rättigheter, texter och inspelning till lansering.

Många kallade verksamheten för ”Stikkan Andersons schlager­fabrik”, vilket inte var menat som beröm. Stikkan hade turen att leva i rätt tid. Under 1960-talet kom det stora kommersiella genom­brottet för populär­musiken. En orsak var transistor­radion och transistor­grammofonen. En annan var det stigande ekonomiska väl­ståndet. Därtill kom att populär­musiken släpptes in på allvar i Sveriges Radio.

Detta var dock inte något som monopolisterna kom på själva. De som ska ha äran av förnyelsen i etern är i stället radio­entreprenörerna Britt Wadner och Jack Kotschack. De startade 1961 pirat­radio­stationerna Radio Syd respektive Radio Nord som sände från båtar på inter­nationellt vatten, vilket skildras i en artikel här intill. Sveriges Radio svarade med att starta Melodi­radion 1961, en föregångare till P3 där populär­musiken fick stort utrymme.

Läs också: Musikradion föddes på djupt vatten

Året efter kriminaliserade riksdagen allt som underlättade för pirat­radio­stationerna, till exempel att lämna reklam­uppdrag eller förse fartygen med proviant. Men det är en annan historia. Stikkan Andersons Sweden Music var i början ett familje­företag där hustrun Gudrun skötte ekonomi och administration.

Även den femåriga dottern Marie involverades när Stikkan skulle spela in en tysk melodi som han hade skrivit svensk text till. Tillsammans sjöng de in Baby Twist 1962. Marie Ledin blev sedan skiv­bolags­direktör och bok­förläggare.