annonsartikel

Reklamens historia – från väggmålning till varumärke

Reklam finns idag överallt – på nätet, på tåget, i tidningen – men hur blev det så? Vi bad vår annonshistoriker arkivarien Jenny Stendahl att berätta om reklamens historia.

Reklam har funnits långt tillbaka i tiden, Egypterna gjorde affischer av papyrus och i Pompeji salufördes olika tjänster direkt på väggarna, exempelvis Eupemus stecus e fundo et rota: Eupemus säljer gödsel och en drejskiva. Andra sätt att marknadsföra sig på var att använda symboler för att upplysa om sin verksamhet. En skomakare kunde till exempel ha en skylt föreställande en sko utanför sin verkstad.  Själva varorna användes som skyltning, sak. realskyltning, hantverkaren hängde helt enkelt ut sin produkt på väggen när den var färdig.

Glasskiosk som säljer GB-glass

Bild ur Unilevers företagsarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

I och med tryckfrihetsförordningen
i Sverige 1766 dyker de första tidningsannonserna upp. De första annonserna var mest information om producenten och produkten. När Sofia Gumaelius 1877 öppnade sin annonsbyrå i Stockholm utvecklades annonserna ytterligare, nu började det göras moderna annonser med illustrationer och slogans. Inspirationen kom från USA där annonseringen och copywriteryrket redan hade utvecklats.

Annons för boxhandskar

Bild ur Centrum för Näringslivshistorias samlingar

I Sverige börjar konstnärliga affischer att användas gjorda av kända konstnärer. De svenska konstnärerna var inspirerade av konstnärer som Alfons Mucha och Henri deToulouse-Lautrec .  1892 beställer Stora Bryggeriet i Stockholm ett antal reklamaffischer, en av dessa affischer ritas av Albert Engström.  De konstnärliga affischerna med fina detaljer överges ganska snabbt för att ge utrymme för mer iögonfallande affischer med kraftiga färger och enklare linjer. Annonsen skulle kunna uppfattas med ett enda ögonkast, bild och slagfärdigt text i ett.

Industrialismen gjorde att fler tillverkare kunde producera allt fler varor. Handelsbodarna börjar också övergå från att sälja varor i lösvikt till att sälja färdigförpackade varor.  Konkurrensen om konsumenterna hårdnar. Flera producenter hade samma typ av varor och därför var det viktigt att ladda sin produkt med speciella egenskaper, symboler och förpackningar, s.k. branding.

Bild på annons för slipsar

Bild ur Centrum för Näringslivshistorias samlingar

Att lyfta fram sin produktlinje med en igenkännande symbol blev populärt. Ett exempel på detta är ögonkakao, som har behållit sin ursprungssymbol, de två ögonen under hela sin existens, symbolen har dock modifierats för att passa i tiden.

Reklamen börjar spridas i flera medier, t.ex. gör Hollywoodfilmen sin debut 1928. Företagen börjar då att rikta sig mot att sälja drömmar och fantasier genom att anspela på skönhetsidealet som lyfts fram på den vita duken. Filmstjärnor används i annonserna för att låta kvinnor identifiera sig med skönhetsidealet. Den första annonsen för LUX-tvål publiceras 1930 med Clara Bow, tvålen skulle bibehålla ”huden i felfritt skick för kamerans genomträngande öga”.

Reklam för Lux toalettvål med Susan Hayward

Bild ur Unilevers företagsarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Den moderna reklamens grepp är att skapa en relation mellan konsument och varumärke. Under 1970-talet då en stor vänstervåg svepte över Sverige skapades produktlinjer som anspelade på antikonsumtion, ett exempel är Konsums blåvita. På 1990-talet renodlas identifikationen med varumärket ytterligare.  Reklamen handlar om att välja varumärken efter vem man vill vara. På 1990-talet kommer den stora fettskräcken och lättmargarinet introduceras på marknaden. Ett exempel är lätta med sin kampanj ”om du har bestämt dig för att inte bli fet”. Under 2000-talet har reklambudskapet skruvats upp ytterligare ett snäpp. Många stora företag har nästan helt slutat fokusera på själva produkterna och lyfter i stället fram sitt varumärke förknippat med olika värdegrunder. Varumärket representerar en livsstil. Ett exempel är ett ledande sportföretag som presenterar budskapet ”vem vill du bli?”

 

Jenny Stendahl citeras i ett flertal artiklar på SvD Näringsliv: Läs bland annat om Electroluxannonsen som fick amerikanerna att skratta åt svenskarna, om reklam genom tiderna som väcker känslor och om vad som möjligtvis kan var den mest smaklösa annonsen genom tiderna.

Dela med dig av dina tankar