Pionjärerna på Bolinders mekaniska verkstad

Den 26 maj 1845 godkänner kommerskollegium att bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder får inrätta och bedriva mekanisk verkstad på Kungsholmen i Stockholm. Innan slutet av århundradet var Bolinders Mekniska Verkstad ett av Sveriges främsta industriföretag som tillverkade allt från ångmaskiner till spisar i gjutjärn.

Bolinders Mekaniska Verkstad AB:s arkiv är öppet för forskning och finns hos oss på Centrum för Näringslivshistoria. Arkivet innehåller bilder, trycksaker och handlingar. Intresserad av att veta mer? Kontakta vår Bild och Fakta avdelning: bildochfakta@naringslivshistoria.se

Bröderna Jean (1813-1899) och Carl Gerhard (1818-1892) Bolinder hade båda utbildat sig på Jernkontoret och praktiserat på bland annat Motala verkstadsföretag och hos Samuel Owens (Sveriges första ångbåtskonstruktör). År 1843 reste de till England och Skottland för att där ta del av den revolutionerande verkstadsindustrin och främst den nya gjuteritekniken. Väl hemma i Sverige grundade bröderna J och C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och köpte en tomt på Kungsholms strand vid Klara Sjö – där Tekniska nämndhuset står idag – och byggde där en av Stockholms största fabriker. Till en början utfördes endast arbeten som kunde göras med härd, städ och diverse verktyg – verkstadens första reparation var av en ångmaskin hos sidenfabrikören G. Folker – men redan året därpå hade man införskaffat en svarvmaskin och startat upp ett gjuteri.

// Se våra favoritbilder ur Bolinders Mekaniska Verkstads arkiv // 

Storebror Jean Bolinder klev in som vd medan lillebror Carl Gerhard blev arbetsledare och verkstadschef – en lyckad rollbesättning då Bolinders mekaniska verkstad innan århundradets slut blivit ett av Sveriges främsta industriföretag. Redan 1946 införskaffade man en mekanisk svarv och mot slutet av samma år hade gjuteriet kommit igång. Under 1800-talet var ångmaskiner, ångpannor, sågverk, träbearbetningsmaskiner och spisar den huvudsakliga tillverkningen samtidigt som man hade en omfattande produktion av gjutjärnsartiklar.

År 1873 omformades Bolinders Mekaniska Verkstad till ett aktiebolag och 1888 togs vd-rollen över av C.G. Bolinders son Erik August (1863-1930), även han ingenjör. Det är nu som Bolinders mest framgångsrika period tar sin; år 1893 hade man tillverkat verkstadens och Sveriges fotogenmotor med intern förbränning efter ingenjör Jonas Weylands konstruktion och 1897 började man tillverka ingenjören Erik Rundlöfs tvåtakts råoljemotor som blev en stor framgång. Under Erik August Bolinders ledning utvecklades Bolinders till ett av landets främsta exportföretag. Han moderniserade och utvidgade produktionen, och vid sidan om sågverksmaskiner blev verkstadens olika typer av motorer stora artiklar på världsmarknaden.

Framgångarna under slutet av 1800-talet ledde till att tomten och verkstaden på Kungsholmen blev för små och 1906 köpte man Kallhälls gård i Järfälla, nära järnvägen och Mälaren. Här började man omgående bygga bostäder, gjuteri och verkstäder för att a över en stor del av fabriksgodstillverkningen och en del av maskingjutningen. Under åren 1932-33 delades bolaget upp anläggningen i Kallhäll skildes från Stockholmsdelen och erhöll namnet Bolinders Fabriks AB. Bolinders verkstadsavdelning slogs samman med Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna och kallades AB Bolinder-Munktell, förkortat BM. Den andra delen av företaget fortsatte verksamheten vid Kallhäll under namnet Bolinders Fabriks AB  och all verksamhet på Kungsholmen lades samtidigt ner. År 1956 köptes Bolinders Fabriks AB upp av AB Svenska Maskinverken som fortsatte verksamheten i Kallhäll fram till 1979 då Götaverken Ångteknik AB tog över och flyttade alla tillverkning till Göteborg.

// Läs vår arkivarie Gustav Svenssons favorit ur Bolinders arkiv: Historiskt klotter // 

Bolinders Mekaniska Verkstad var pionjärer inom den svenska verkstadsindustrin då de var bland de första att inrätta mekaniska fabriker i landet. De introducerade och tillverkade även modern utrustning i forma av allt från köttkvarnar, diskmaskiner, emaljerade hushållskärl och sanitetsprodukter, potatisskalare, gengasaggregat, ammunition, kylskåp och elektriska spisar – kallad ”den tänkande spisen” – samt chokladknådningsmaskiner. Man hade redan år 1919 1 900 anställda och engagerade sig aktivt i deras boendeförhållanden och uppförde en arbetarbostäder. År 1945, då Bolinders var ett mycket lönsamt företag, startade man projektet Bolinderbyn där man under åren fram till 1948 byggdes 21 radhuslängor med 168 lägenheter längs Bolindervägen i Kallhäll. Öster om radhusen byggdes även cirka 80 villor och ett affärshus med 14 lägenheter.  I början av 2000-talet inledde byggföretaget JM ett större ombyggnadsprojekt på det gamla fabriksområdet under namnet Bolinder strand.

Våra ägarlösa arkiv

Vi på Centrum för Näringslivshistoria bevara och berättar svenska företags historia genom deras arkiv oavsett om de är större koncerner eller mindre näringsidkare. Oftast ägs materialet av arkivbildaren själv, men i vissa fall ägs det av oss som förening. Dessa arkiv kallar vi för ägarlösa och det här är den första delen i en ny artikelserie om just dessa.

Dela med dig av dina tankar