Arkivet är företagets minne. Här kan företaget finna sin identitet. För att synliggöra och stärka företagsidentiteten är arkivet ett värdefullt redskap – såväl internt som externt. Johan Sandberg, fil. magister i ABM, har studerat hur företag kan använda sig av sina arkiv för att stärka företagsidentiteten genom marknadsföring och kommunikation.
Arkiv är det förflutna – det bevarar och omhändertar rester ur det förflutna. Arkiven kan uppfylla hela organisationens känsla för ett gemensamt förflutet. Det finns stora möjligheter att använda företagsarkiven för kommunikativa och marknadsföringsmässiga behov. Kunskap bevaras här som kan användas både för att stärka den interna organisationsgemenskapen och pådriva en stark företagsidentitet. Samtidigt ger företagsarkiven utmärkta förutsättningar till marknadsavdelningen att nå ut till externa intressenter, kunder, affärspartners etcetera.
Min masteruppsats Arkiverad Identitet. En kvalitativ studie om företagsarkiv som redskap för att synliggöra företagsidentitet via varumärke och kommunikation, har ett övergripande syfte varit att belysa fördelar med ett arkiv för företag, i ett arkivvetenskapligt sammanhang. Inom det arkivteoretiska fältet vågar undertecknad påstå att företagsarkiv inte är särskilt representerade. Med History Marketings hjälp kan företagsarkiven få en liten plats i det arkivvetenskapliga rampljuset. Det kan möjligtvis också vara så att arkivregler, lagar och förordningar är svårare att applicera på företagsarkiv. De har helt enkelt inte samma skyldigheter som de offentliga arkiven.
Studien förenar det oerhört breda samlingsbegreppet History Marketing med begreppet Corporate Identity som härleds från det organisationsvetenskapliga forskningsfältet. History Marketing behöver lyftas fram på högre akademisk nivå och Corporate Identity är ett välbeprövat begrepp som skapar strategier för grundläggande affärsidéer, produkter, förpackningar, ledarstil, strategier, arkitektur etcetera som innefattar företagets identitet.
Att man överhuvudtaget bör diskutera företagsarkiven och ge dem mer fokus inom arkivvetenskapen är viktigt. Företagsarkiven kan bli en spindel i nätet som håller ihop organisationsteoretiska idéer med marknadsföring och kommunikation. Det gynnar samtliga ämnesområden och skapar nya idéer och möjligheter för alla inblandade.
Medvetenheten om arkivens betydelse bör förmedlas på alla plan inom företaget/organisationen. Även om företag idag inte anser sig behöva arkivfunktionen (för det löser ju sig på något digitalt sätt), så producerar de en mängd information och dokument både fysiskt och digitalt som är av stor vikt både i nutid och i framtiden. Paul C. Lasewicz, som har en bakgrund som arkivarie hos stora företag som exempelvis IBM, vill framhålla att företagsarkiven med dess personal måste göra sig hörda och hela tiden bekräfta arkivens nytta för företagsledningen.
Jag håller med Lasewicz och med hans ord vill jag påvisa att med hjälp av redskap som History Marketing eller Corporate Idenitity kan företagsarkiven hävda att de är värda mer än de kostar. Lasewicz menar också att företagsarkivarier eller arkivansvariga måste söka kunskap från andra områden för att definiera arkivens nytta och det är vad jag försökt göra med min studie.
I den tidigare nämnda uppsatsen fokuseras jag på att studera vilken sorts material – ur företagsarkiv – som användes för att presentera sex svenska, välkända företags enskilda historia. Källmaterialet bestod av ”historiska” webbplatser som byggts upp i samarbete mellan de berörda företagen och Centrum för näringslivshistoria. De utvalda företagen var Arla Foods AB, Atlas Copco AB, Vattenfall, Telefonaktiebolaget L.M Ericsson, ICA, och Systembolaget. Eftersom denna samling företag också bestod av statliga företag kan det vara intressant att se om det gör någon skillnad i val av arkivmaterial för att påvisa sin historia. Det lades dock inget fokus på detta under studiens gång, men det kan vara intressant att reflektera vidare kring.
Genom att studera dessa företag och hur de framställer sin historia/identitet gör att arkivfunktionen inom företag framstår som viktig och mycket användbar.
Det är fascinerande att upptäcka hur skiftande arkivmaterial som ett företagsarkiv kan
innehålla. Film, årsberättelser, reklamaffischer, klistermärken, textilier etcetera. Systembolagets bevarande av butiksbiträdenas arbetskläder under olika årtionden är imponerande, eller de olika påsarna och kassarna som ICA använt sig av under åren. Vad redskapet History Marketing verkligen kan belysa och väcka, är människors minne. Ett ögonkast på en gammal papperspåse eller ett klistermärke kan få människor att minnas tillbaka till platser, ögonblick eller bara en känsla. Igenkänningsfaktorn är något som går att arbeta med genom History Marketing på ett väldigt mångsidigt vis. Det är genom igenkänningsfaktorn och minnena som företagsarkiven också är viktiga källor till vårt kulturarv. Fotografier och bilder är det som dominerar webbplatserna när ett företags historia ska presenteras – och det är möjligen inte så konstigt. Fotografier av en ”svunnen tid” är något som verkligen kan få människor att minnas, att delta i det förflutna. Bilderna visar hur det såg ut, möjligtvis inte hur det var, men de ger i alla fall ett autentiskt sken av historien.
Man ska ha klart för sig att dessa webbplatser där företag presenterar sin historia, är platser där historia rekonstrueras i olika former av urvalsprocesser. Någon, eller några har valt ut vad som är historia och identitet. Då kan man givetvis fråga sig vad som inte valts ut, vad som lämnats kvar i arkivens gömmor, vad som vi inte får se. Det vet bara företage. Inom History Marketing uppmuntras det till att också visa det som kanske sätter företaget i en trängd situation. Man bör därför omgående dra fram skeletten ur garderoben. Arkiv är användbara i både positiva och
negativa sammanhang. Därför är en god ordning i arkiven att föredra och gynnar företagen både i med- och motgång.
Företagsarkivens material är unikt för dess arkivbildare. Företagsidentitets historia finns där om man vill, när man vill. Det som bör uppmärksammas är arkivmaterialets äkthet, dess trovärdighet. Ett fotografi, en film eller en ritning bör bifoga information om dess tillkomst inom företaget och hos arkivbildaren. Därför är information om fotograf och tidpunkt väl så viktig när det gäller exempelvis fotografier. Ju mer metadata (information om informationen) som ett specifikt material innehar, desto bättre och mer tillförlitligt är arkivmaterialet. I min studie noterar jag hur vissa företag framställer arkivmaterial (framför allt fotografier) utan att ge någon information alls om dessa fotografier och det kan ge uppslag för spekulationer och tveksamheter.
Ur ett socialt, kulturellt eller ekonomiskt perspektiv bör företag ha ett intresse av att figurera som en viktig del av samhällets och nationens framväxt och välstånd. Som arbetsgivare, arbetstagare, partner och kund kan ett företags historia spela stor roll för sin framställning av sig själv, sin företagsidentitet, sin roll i samhällsutvecklingen. Filmer, bilder och annat som producerats och bevaras i företagsarkivet är ett viktigt redskap just därför att det kan bekräfta företagets viktiga position, inte bara i sin interna historia, utan i en extern historia. Därmed i större global historia.
Nuet är framtiden och historien, ta väl hand om det…!
