Besk eller BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) var Sveriges andra dator- eller som det kallades då matematikmaskin eller elektronhjärna – som färdigställdes av KTH 1953.

BESK användes av flera olika myndigheter och företag, där ibland Kungliga Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som på 1950-talet stod inför nya utmaningar i och med att antal bilar i Sverige – och på sätt även trafikolyckor ökade. Det ledde i förlängningen till ett behov av ny och bättre vägar som i sin tur krävde bättre vägprojektering.

Datorerna tar över

År 1954 vände sig Vägverket till KTH för att utbilda sina vägprojektörer och vägprojekteringschefer i fotogrammetri, en form av mätning i fotografiska bilder, framför allt flygbilder. BESK hade vi den här tiden utrustats med ett specialkonstruerat digitalt oscilloskop: ett elektriskt mätinstrument som antingen visar hur en elektrisk spänning varierar över tiden, eller hur två elektriska spänningar varierar i förhållande till varandra, med en upplösning om cirka 1 megapixel.

Framför oscilloskopet monterades en 35 mm kamera med utökat magasin på ett specialtillverkat stativ. Kameran styrdes automatiskt av datorn, som skickade en signal till kameran när en ny bild matats fram på oscilloskopet.

Arkivfavoriter: Datorn startade en ny epok

På Nordisk ADB (Automatisk Databehandling), som räknade massor och utsättningsdata på BESK, hade de insett att de hade alla koordinater för att kunna rita perspektiv från en tänkt förarplats. De tog som ett exempel på detta fram hur den då nyprojekterade motorvägen mot Nacka utanför Stockholm skulle se ut. Med kameran framför oscilloskopet kunde de knäppa en bild var tjugonde meter av den virtuella vägen.

Demonstration av BESK, en av Sveriges tidiga datorer. Mannen i vitt är Gunnar Stenudd, mannen längst fram är troligtvis Erik Stemme som ledde BESK-projektet. De båda blev rekryterade till Facit efter detta. 1953, Fotograf: Dagens nyheter.

Resultatet av det blev en 30 sekunders fiktiv resa på den virtuella motorvägen vid en hastighet om 110 km/tim. Filmen fördes över till 16 mm format och gjordes i 100 kopior varav en av dem visades i SVT:s Aktuellt den 9 november 1961.

Idag finns det enda kända bevarade exemplaret av filmen på Tekniska Museet. Enligt Internetmuseum så ska det på asken där filmen bevara stå att den innehåller världens första datorritade film och det finns mycket som tyder på att det faktiskt kan stämma.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.