Med smak för öl

Den 25 juli 1955, i ett rum fyllt med glas och flaskor, förs det noggranna anteckningar: ”ljus”, ”fyllig”, ”ngn. sötma” och ”elegant”. Det som beskrivs är smaken på olika sorters starköl som ska börja saluföras av det nybildade Systembolaget.

Artikeln publicerades först i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2018.

Efter decennier med motbok då ortsbutiker med speciella tillstånd skött försäljning av sprit, ska dessa butiker slås samman i oktober 1955 och bilda det Nya Systemaktiebolaget. I fortsättningen ska detta nya bolag ha ensamrätt på alkoholförsäljning i Sverige. Brännvinet hade länge varit en laddad fråga och den svenska staten ansåg att ett monopol skulle främja folkhälsan.

//Sveriges mest avskydda bok//

Ölen hade flödat riket runt och släckt törstiga strupar i århundraden. Svagdrickor, pilsner och övriga maltdrycker bryggdes över hela landet och införskaffades där mat och frukt inhandlades, om den inte var för stark vill säga. För en konsekvens av 1922 års folkomröstning om ett totalt alkoholförbud där nej-sidan knappt segrade blev att starköl endast fick säljas på apotek mot recept. Nu skulle Systembolaget överta denna försäljning, utan receptkrav. Genom att propagera för, och marknadsföra, alkoholsvagare drycker och en förändrad dryckeskultur borde svenskarna supa sig fulla mindre och låta sig väl smaka mer. Så därför sitter en samling herrar [?] och protokollför sina intryck av ”diverse utländska starkölssorter” där påfallande många sorter är ljusa. Svensk ölhistoria är just sådan – vi har haft en förkärlek för ljusare ölsorter med ett litet inslag av porter för sötmans skull.

Protokoll från ölprovning hos nybildade Systembolaget 1955. Ur Systembolagets arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

En stor stark

1955 finns det i Sverige runt 160 starkölsbryggerier som inleder förhandlingar för att få sälja sitt öl hos det nybildade bolaget. Under kommande decennier rationaliseras branschen och 1993 finns det drygt ett tjugotal kvar. Ortsnamnen försvann från etiketterna och kvar fanns de kändaste varumärkena, och en måttenhet (”en stor stark, tack”) blir den mest populära ölsorten. Spolar vi fram i tiden kan vi se att Sveriges inträde i Europeiska Unionen inte bara innebar en händelserik tid för Systembolaget – även svenskarnas öldrickande förändras. Resvanor ändras och i Europas och världens avkrokar påträffas en rik flora av vete-, ale-, sur- och fruktöl. Samtidigt tillåts fler importörer av alkohol att verka på den svenska marknaden. Under 2000-talets inledande decennium dyker det upp många ölentusiaster som långsamt och småskaligt brygger öl efter eget huvud med finurlig namn- och formgivning. Hantverket kom åter att stå i fokus.

// Läs om Riddarfjärdens öl //

Nanobryggerier, festivaler och ölappar

I dag finns det drygt 300 svenska bryggerier som tillverkar öl, allt från de stora jättarna till hembryggarna som småskaligt och närproducerat tappar flaskor i lador och garage och sedan säljer till lokala restauranger och serveringar. På Systembolagets webbplats kan man om andan faller på botanisera bland cirka 2 900 ölsorter i 60 olika stilar, härstammandes från hela världen, och sortimentet av specialöl har en stadig tillväxt för att motsvara den ökande nyfikenheten kring olika öls säregenskaper. Bokförlag ger ut böcker som lär ut nanobryggandets konst, ölfestivaler sammanför tillverkare och konsumenter med ovanliga och experimenterande jäsningskonster och initierade ölfantaster delar med sig av sina intryck i mobilapplikationer som kan jämföras med det populära spelet Pokémon Go; du måste smaka dem alla. Omdömena som fälls där går i samma anda som detta drygt 60 år gamla protokoll ur Systembolagets arkiv: ”Ljus, fyllig, kraftig humlesmak, väl balanserad smak”. Kanske finns det också någon som kan förmå sig att bjuda på ett mer uttrycksfullt ”mums”.

// Läs om Ölnatten 1 oktober 1965! //

Dela med dig av dina tankar