Momsens historia

Mervärdesskatten, eller momsen som vi i dagligt tal kallar den, är en statlig skatt på konsumtion. Det är du och jag som konsumenter som ska bära kostnaden för momsen.

Artikeln publicerades först i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2018.

Det är företag och andra aktörer som redovisar och betalar in momsen till staten. Företagen ska låta momsen passera genom sin verksamhet genom att betala in momsen på mervärdet i varje led.

// Hur kan vi förstå vinst //

Den allmänna varuskatten (omsen) infördes redan i början av andra världskriget för att finansiera statens höga kostnader för försvaret. Omsen avskaffades vid krigets slut men återinfördes 1960 som en konsekvens av en underbalanserad statsbudget. Momsen ersatte omsen 1969 när Gunnar Sträng var finansminister. Momsen innebär en beskattning av mervärdet i varje led till skillnad mot omsen som var en skatt i sista ledet mot konsumenten. Övergång till moms var en trend inom EG-länderna (numera EU) som införde moms 1967 och Sverige hängde på denna trend. År 1969 var den svenska skattesatsen cirka 11 procent, till skillnad mot dagens 25 procent som är en av världens högsta momsskattesatser. Det finns även lägre moms som undantagsvis tillämpas på vissa varor och tjänster, exempelvis beskattas tidningar, böcker och persontransporter med 6 procent och livsmedel, restaurang- och hotelltjänster med 12 procent.

OECD pekar på en tydlig skattetrend med allt fler länder som inför ett momssystem. I slutet av 1960-talet hade färre än tio länder ett momssystem, i dag är det fler än 160 länder som har det. OECD anger att moms allmänt ses som en skatt med förhållandevis små tillväxthämmande effekter. Momsens andel av de svenska skatteintäkterna ökar år för år och i dag uppgår andelen till över 20 procent. Även om momsintäkterna vida överstiger intäkterna från exempelvis bolagsskatten, är den svenska momsdebatten mycket begränsad. Internationellt sett ser vi hur länder konkurrerar med sänkt bolagsskatt och samtidigt kompenseras detta med höjd moms.

// Folkhem på hjul //

Den svenska momsen har dock genomgått omfattande förändringar. Skattereformen 1991 innebar att fler transaktioner blev beskattade och genomgick en så kallad basbreddning. Vid EU-inträdet 1995 anpassades svensk lag till EU:s mervärdesskattedirektiv. Momsen uppfattas ofta som obegripligt svår och toppar i regelbörda. Till skillnad från många andra skatter måste momsen hanteras korrekt för varje transaktion, varje dag och i varje faktura. Detta regelverk påverkar inte bara företagen utan även Skatteverket, domstolar och konsumenter.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Dela med dig av dina tankar