Motorcyklar och blixtlås: svensk­amerikanska uppfinningar
VISA BILDTEXT
Indian motorcykel. Deponent: Centrum för Näringslivshistoria Motiv-ID: DA2014-03167-C12441.

PRYLARNA AV: Anders Edwardsson 2024-02-27

Motorcyklar och blixtlås: svensk­amerikanska uppfinningar

Svenskamerikanen Carl Oscar Hedstrom utvecklade frihets­symbolen Indian-motor­cykeln. Hans landsman Gideon Sundback förenklade istället vår vardag genom att uppfinna blixt­låset.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2012. 

Att Sverige länge förblev fattigt, trots en snabb utveckling i slutet på 1800-talet ledde till att många utvandrade till Amerika. Totalt flyttade cirka 1,2 miljoner svenskar over there, många slog sig ner som bönder i Mellan­västern.

I USA rådde dock brist på arbets­kraft och möjligheterna att lyckas var nästan ändlösa, så många svenskar kom också att pröva lyckan som företagare. Vi skall här bekanta oss med två av dem. Deras uppfinningar förändrade inte bara USA utan hela världen.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

CARL OSCAR FRÅN LÖNNEBERGA
Carl Oscar Hedström föddes 1871 i den småländska byn Lönne­berga, som senare har blivit mest bekant som hemort för Astrid Lindgrens sago­figur Emil. När Sverige efter 1878 drabbades av den första inter­nationella industriella låg­konjunkturen beslutade sig emellertid föräldrarna 1880 för att emigrera till USA.

Familjen bosatte sig först, som många emigranter som inte var hugade att bli bönder i inlandet, i stads­delen Brooklyn i New York. Staden var redan då en av världens största och mest dynamiska metropoler och fylld med spännande människor och miljöer. Som tonåring kom därför Carl Oscar ofta att åka omkring och upptäcka staden på en cykel.

Läs också: Svenska storaffärer i USA

Den första cykeln hade konstruerats redan 1817, men det var inte förrän mot slutet av arton­hundratalet som de började bli vanliga. Den lätt­hanterliga och moderna ”säkerhets­cykeln” – med lika stora fram- och bak­hjul och med kedje­drift, i motsats till de tidigare väldiga schabraken med pedaler direkt­monterade på ett enormt fram­hjul – lanserades nämligen först 1885.

Det var också denna hög­teknologiska nyhet som fick Hedstrom – som namnet kom att stavas i USA – att satsa på ingenjörs­yrket. Han började jobba i en klock­affär i Bronx redan som sextonåring och lärde sig där att tillverka mekaniska delar.

Efter inhopp i flera liknande verksamheter avlade han, 21 år gammal, sitt gesällprov. Intresset för två­hjulingar levde dock kvar och på fri­tiden började han försöka bygga förbättrade modeller.

Modell E ur 1915 års katalog. Indian Motorcycle/ Hendee Manufacturing Co. ur Hagley Museum and Library samlingar.

NYSKAPANDE VERKSAMHET
Carl Oscars cyklar blev både bättre och lättare och väckte snart mångas intresse. Efter ett tag erbjöd därför verksamheten så stora möjligheter att han kunde hyra en liten verkstad i småstaden Middle­town i Connecticut, där han förutom cyklar även började experimentera med en annan av förra sekel­skiftets många nyheter, bensin­motorn.

Läs också: Svenskt mode slog i USA

Det blev också kombinationen cyklar och motorer som skulle göra Carl Oscar Hedstrom berömd. Hans goda rykte som cykel­tillverkare gjorde det nämligen möjligt att pröva mer vågade idéer, varav en blev en bensin­driven tandem­cykel. Sådana pacersanvändes bara i tävlings­sammanhang och var opålitliga, men han lyckades förbättra konstruktionen.

Till­verkningen förde honom i kontakt med George M. Hendee, en före detta tävlings­cyklist som 1897 även han hade börjat tillverka egna cyklar, som skulle bli kända under namnet Indian. Efter att ha anslutit sig till företaget, som då fortfarande opererade från Hendees hem i Massachusetts, utvecklade Carl Oscar som chefs­ingenjör 1901 dess första motor­cykel: en encylindrig maskin med 1,75 häst­krafter.

Verksamheten skulle dock med tiden kantas av kontroverser, och Carl Oscar lämnade företaget redan 1913 efter en dispyt med styrelsen.

ILLRÖTT VRÅLÅK
Den karaktäristiskt mörkröda Indian­motorcykeln blev snabbt en världs­succé, sedan Hedstrom själv 1903 slagit världs­rekord med den genom att nå den hisnande hastigheten 90 km/h. Redan 1904 såldes 500 exemplar, vilket skulle öka till 32 000 motor­cyklar på bara tio år.

”Indianen” blev snart en vanlig syn på amerikanska vägar. Och företaget, som senare skulle byta namn till Indian Motorcycle Company, utvecklades så snabbt att det redan på 1910-talet blev en av världens största motor­cykel­tillverkare.

Verksamheten skulle dock med tiden kantas av kontroverser, och Carl Oscar lämnade företaget redan 1913 efter en dispyt med styrelsen. Den korta perioden räckte dock för att han skulle bli både känd och förmögen, och han kunde leva ett tryggt liv ända fram till sin död 1960. Företaget hade då hunnit gå i konkurs, men motor­cykel­märket Indian har sedan dess åter­uppstått och levt vidare hos andra till­verkare.

Omslag Indian motorcycles katalog anno 1916. Källa:
Smithsonian Libraries, Trade Literature Collection.

FRAMGÅNGSRIK BONDESON
Samtidigt som Carl Oscar Hedstrom utvecklade motor­cyklar jobbade en annan svensk­amerikan med en mer oansenlig, men icke desto mindre epok­görande uppfinning. Gideon Sundbäck hade fötts på gården Sonarp utanför Jönköping 1880, och eftersom fadern var väl­bärgad kunde sonen satsa på en ingenjörs­karriär.

Efter studier i Tyskland flyttade han 1905 till USA och började jobba för bland annat Universal Fastener Company i Hoboken i New Jersey. Gideon var dock till anden uppfinnare och han kom därför parallellt att arbeta med att förbättra en redan existerande idé: drag­kedjan.

Läs också: Tre svenskar som grävde guld i USA

Att slippa krångla med knappar när man skulle öppna och stänga exempel­vis sina byxor var i början på 1900-talet en gammal idé. Ingen hade dock lyckats utveckla ett väl fungerande alternativ. Den moderna sy­maskinens uppfinnare Elias Howe hade till exempel patenterat en prototyp redan 1851, men aldrig brytt sig om att på allvar utveckla den.

De dragkedjor som fanns när Gideon Sundbäck (i USA Sund­back) började vidare­utveckla idén byggde därför fort­farande på knapp­liknande system. De innehöll också bara ett fåtal fäst­punkter och tenderade därför att ofta gå isär, vilket ju lätt kunde skapa pinsamma situationer, inte minst i då­tidens viktorianska USA.

Gideon Sundbäck. Bild: Privat.

JU FLER TÄNDER DESTO BÄTTRE
Sundbäck lyckades dock 1913 lösa flera problem, bland annat genom att byta ut de gamla knapp­lika hullingarna mot dagens ”tand­system” och utöka antalet tänder eller häktor per inch (cirka 2,5 cm) från fyra till elva. Därtill hade häktorna tidigare sytts fast på kläderna för hand, men Sund­bäck började stansa ut dem ur ett samman­hängande stycke metall som sedan fästes på tygband och syddes fast på kläderna med maskin.

Som flera andra uppfinningar fick dock dragkedjan till slut sitt stora genom­brott i samband med andra världs­kriget. Troligtvis berodde detta på att den då kom att användas av den amerikanska militären, vilket spred idén över hela världen.

Sammantaget förbättrade detta drag­kedjans säkerhet och håll­fasthet ordentligt. Och efter vissa fin­justeringar kunde Gideon Sundbäck börja sälja den moderna drag­kedjan med två häkt­rader och en löpare. Han lyckades också 1917 få amerikanskt patent på uppfinningen, vilket till slut skulle garantera honom riklig utdelning för nedlagt arbete.

Blixtlåsets förträfflighet kunde inte nog poängteras i den tidiga reklamen. I dag är det en självklarhet som inte behöver marknadsföras.

VÄRLDSSUCCÉ TILL SLUT
Sina många fördelar till trots skulle det dröja innan dragkedjan kom i allmänt bruk. Faktum är att den först mest användes på skor och tobaks­pungar. Detta berodde på att mode­industrin länge visade sig ointresserad. Systemet med knappar på kläder var så inarbetat att det tog flera decennier för drag­kedjan att slå igenom. Och den skulle aldrig helt ta över. Klub­blazrar med drag­kedja skulle än i dag nog ha svårt för att slå igenom.

Läs också: En svensk-amerikansk snilleblixt

Som flera andra uppfinningar fick dock dragkedjan till slut sitt stora genom­brott i samband med andra världs­kriget. Troligtvis berodde detta på att den då kom att användas av den amerikanska militären, vilket spred idén över hela världen. I vilket fall kom genom­slaget att garantera Gideon Sundbäcks ekonomiska fram­tid. Han hade nämligen då även hunnit utveckla en maskin för mass­till­verkning av drag­kedjor.

Gideon Sundbäck kunde därför sedan till­bringa resten av livet i staden Meadville i Pennsylvania som chef för den stora drag­kedje­tillverkaren Lightning Fastener Company i delstaten Ontario i Kanada.

Som ”den moderna drag­kedjans uppfinnare” fick han också fram till sin död 1954 ta emot flera priser och heders­betygelser, bland annat från svenska Ingenjörs­vetenskaps­akademien. År 2006 fick han även ett postumt erkännande genom att inkluderas i USA:s ärevördigaNational Inventors Hall of Fame.

Carl Oscar Hedström och Gideon Sundbäck är alltså två exempel på svenskar som lyckades stort i USA genom att vidare­utveckla redan existerande idéer.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!