Fars dag firas i Sverige sedan införandet 1931 den andra söndagen i november. På denna icke-religiösa högtidsdag får varannan pappa en slips i present. Men varför firar vi fars dag och varför blev just slipsen fars dag presenten nummer ett?
VISA BILDTEXT
Slipsavdelning på Nordiska Kompaniet i Stockholm, 1950-tal. Fotograf Erik Holmén. Bild ur Nordiska Kompaniets historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
PRYLARNA AV: Bodil Hasselgren 2019-11-08
Slipsen – fars dags presenten nummer ett
DELA
Fars dag firades första gången den 19 juni 1910 i Spokane, staten Washington. Initiativtagare var en Mrs Sonora Smart Dodd som ville hylla sin pappa William Smart som ensam uppfostrar henne och hennes sex syskon efter det att deras mor dött i barnsäng.
Firandet spreds sig och 1924 förklarade presidenten Calvin Coolidge att han stödde idén om en dag för att fira landets fäder. Det kom dock att dröja till år 1966 innan den dåvarande presidenten Lyndon B. Johnson instiftade den 3 söndagen i juni som en nationsomfattande fars dag.
Till Sverige och Norden kom fars dag 1931 och firades även här i början av juni fram till dess att det nordiska handelssamfundet ville senarelägga dagen för att bättre stämma i ditt med mors dag – som alltid firas sista söndagen i mars. År 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän med syfte att verka för sedens spridning, vilket antyder handelns ekonomiska värdering av högtiden.
Många har kritiserat fars- och mors dag för att enbart vara kommersiella och för att befästa traditionella könsroller och en idé om kärnfamiljen. Detta kan till viss del förstärkas av det faktum att slipsen fortfarande är den vanligaste presenten.
Slipsens historia tar sin början i 1600-talets Frankrike då kungen Ludvig XIV – som var mycket modeintresserad – anammade de färgglada sidenkravatter som officerare ur den Osmanska militären bar. Solkungen skapade egna “kravatter” som skulle knytas på ett särskilt sätt och som även infördes i livgardets uniform.
Frankrike var under den här tiden den stora trendsättaren och de färgglada halsplaggen spred sig till bland annat England och landets överklass. Det var här som kravatten under 1700-talet kom att utvecklas mer till den slips vi är vana vid i dag.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
Under tidigt 1800-tal i samband med att plagget allt mer spred sig i samhällsklasserna och inte längre var förbehållna överklassen började man göra kravatterna smalare, mindre och mer modesta i sin färgsättning.
I och med den industriella revolutionen skapades ett behov av ett halsplagg som var lätt att sätta på och var bekvämt och hållbart nog för att kunna användas en hel arbetsdag. Den moderna slipsen, som vi känner och använder den idag, föddes vid 1800-talets slut. Den var lång, tunn och lätt att knyta, och fick namnet tie, som betyder band.
Solidarisk Handel – ideellt motiverad företagsamhet
I början av 1900-talet ökade antalet kontorsanställda och tjänstemän överlag, eftersom det växande industrisamhället krävde ett större antal administratörer. Män med sådana arbeten var tvungna att bära kostym med slips, eftersom klädseln ansågs utstråla moral, hederlighet och makt.
Samtidigt som de män som bar “kostymuniformen” antogs värna om samma normer och dygder vilket i sin tur ökade arbetsmoralen och försäljningssiffrorna. Än i dag kan kostym med slips liknas vid ett slags arbetskläder för byråkrater, tjänstemän, politiker och affärsmän världen över.
Slipsen är idag den allra vanligaste presenten på fars dag då varannan pappa får en slips. Enligt Nordiska museet kan man se en tendens att slipsen är förknippad med en traditionell mansroll, om mannen som kärnfamiljens försörjare.
Idag ser dock pappa- och mansrollen annorlunda ut och det blir allt vanligare att en person kan vara såväl biologisk pappa i en familj som styv- och/eller fosterpappa i en annan. Arbetslivet är inte heller endast förbehållet män vilket påverkat kostymuniformens utformning och slipsen är idag inte längre alltid ett måste.