Det är den 8 mars 2018, den internationella kvinnodagen, och i ett rum på Humanistiska biblioteket vid Göteborgs universitet har en en stor publik samlats för att vara med om lanseringen av Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Det är lanseringen av ett projekt med grund i 1970-talet men som det arbetats aktivt på under de senare åren som ett samarbete mellan Göteborgs Universitet, KvinnSam och SweClarin med stöd från Riksbankens jubileumsfond.

Sök i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Invigningstalade gjorde bland annat Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi som  berättade att hon noterat att kvinnor genom historien raderats ut senast 30 år efter att de gjort sin livsgärning. Vilket i förlängningen lett till att varje ny generation av kvinnor får börja om från början, utan tydliga förebilder. Som exempel tog Wold upp Alva Myrdal, Karin Kock och Kerstin Hesselgren som under 1930-talet fick i uppgift av dåvarande regering att utreda ett politiskt förslag om yrkesförbud för kvinnor, som de starkt talade emot. Tack vare dem fick kvinnor en möjlighet att fortsätta yrkesarbeta i Sverige.

– Men vad vet gemene man om Alva Myrdal? Jo, att hon var en kall och otäck mor, för det har hennes son sagt…

Listan kan göras lång på kvinnor, likt Myrdal, som genom historien nervärderats, förnedrats och gömts undan eller glömts bort. Ett annat exempel ur den svenska näringslivshistorien, är den om Hilda Ericsson. Hon som var gift med Lars Magnus Ericsson som 1877 grundade telefonaktiebolaget LM Ericsson. Under företagets expansiva första årtionde reste Lars Magnus mycket och den som tog hand om företaget, och parets tre barn var, Hilda. Trots detta finns inte Hilda, eller någon av de många andra kvinnorna som var anställda på Ericsson med i några dokument kring företaget, istället är det i den privata korrespondensen mellan makarna Ericsson som bevisen på Hildas roll finns.

Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap och projektledare för SKBL, berättade om resan fram till att SKBL nu är lanserat och kampen för att få projektet finansierat.

– Vi sökte och sökte och fick avslag efter avslag. Jag tror att felet vi gjorde var att vi lade det under kategorierna ”jämställdhet” och ”demokrati”. När vi lade det på ”infrastruktur” blev det plötsligt inte så laddat. Det här är ju en forskningsinfrastruktur, men det är också ett demokratiprojekt, underströk hon.

Reklambild för SKBL med några av de kvinnor som finns omskrivna i lexikonet.

Varje kvinna i databasen är taggad med olika nyckelord, vilket möjliggör sökande på till exempel yrke eller bostadsort. Databasen går det att undersöka kvinnornas verksamhet, organisationer de var delaktiga i, familjeliv och sociala sammanhang. För forskare går det även att göra utökade sökningar de biografiska uppgifterna med hjälp av Språkbankens verktyg Karp.

Det går att ifrågasätta att göra ett enskilt lexikon enbart om kvinnor, att det snarare skulle ha en motsatt effekt. Jag tror dock att det till en början behövs för att framtiden kunna skriva en gemensam, och mer sann svensk historieskrivning. Att projektet inte fick finansiellt stöd när det kategoriserades under jämställdhet och demokrati – visar även på behovet av det.

I och med SKBL kan Alva Myrdal, Hilda Ericsson och många andra kvinnor med dem åter lyftas fram och deras livsgärning göras giltig. Lexikonet kommer också att försvåra användandet av uttryck som “Det fanns ingen information om kvinnorna” i historieskrivningen. För nu finns den, online och öppet för alla att använda. Fattas det kvinnor i lexikonet går det lätt att kontakta redaktionen om detta, eller varför inte skriva en egen artikel?

Jag är stolt över att ha bidragit med tre texter till SKBL om Hilda Ericsson, Wilhelmina Skogh och Maja-Lisa Furusjö. Förhoppningen är att få skriva fler, för det finns många kvinnor i den svenska näringslivshistorien som väntar på att upptäckas av flera.