Kaffe rört motsols och fem flaskor rumstempererad Evian. Beställningen var standard för den amerikanska sångerskans Jennifer Lopez under 1990-talet. I listan över roliga riders, alltså vad stjärnorna krävde skulle finnas på plats vid spelningar tyckte vi vid tidpunkten att denna stack ut. Helt vanligt kranvatten och inte ens med bubblor i? Vi tyckte då att det var höjden av divalater. Detta trots konstiga krav, som att hårdrocksbandet Van Halen alltid krävde M&M:s med alla de bruna godisarna bortplockade, och att Madonna ville att alla toaletter skulle vara nyinstallerade och oanvända.

Vanligt kranvatten på flaska kändes så sent som för 25 år sedan som något helt apart. Men även här i Sverige – där vi de facto kan dricka kranvattnet (till skillnad från de flesta länder Lopez spelade i) så är vatten på flaska idag stor business.

Kostnaden för en liter kranvatten är 4 öre per liter enligt organisationen Svenskt Vatten. Vatten på flaska kostar 250 gånger mer än kranvattnet. Ändå har konsumtionen av stilla, smaksatt och kolsyrat vatten ökat från 13 liter per person och år i mitten av 1990-talet till närmare 23,5 liter under 2016. Mer än hälften av tio sålda flaskor är kolsyrat med smak, tre av tio innehåller kolsyrat vatten och knappt en av tio innehåller stilla vatten. Låt oss dessutom gissa att värmeböljan under sommaren 2018 gjort att statistiken kommer skjuta i höjden.

Men trots att det stora uppsvinget i Sverige kom sent så är vatten på flaska en gammal business. De första kommersiella flaskvattenföretaget föddes i Storbritannien under 1600-talet. Hundra år senare kom amerikanska företag och branschen växte – med ambulerande sjukdomar som kolera och tyfus i trakterna skrämdes medborgarna till medvetande om fördelarna med mineral- och källvatten.

Läs också: Den effektiva människans matställe

Under 1900-talets början hade de flesta offentliga vattenförsörjningarna fått klor i sitt vatten. Vilket begränsade marknaden, och det var mest på restaurang som flaskvatten såldes. Men med plastens genombrott i början av 1970-talet förändrades det dock igen. Varumärken som Perrier och Evian skapade exklusiva förpackningar och marknadsförde sin produkterna som både fräscha, renliga och hälsosamma. Det blev en livsstil och identitetsmarkör att välja vatten från de hälsosamma källor och kurorter som societeten vallfärdat till vid sjukdom. Marknadsföringen för kurorterna vid 1700-1800-talet dammades av och började specifikt att gälla vattnet i brunnarna, som tappades upp och tillskrevs diverse egenskaper. I Sverige var till exempel både Loka och Ramlösa från början enbart kurorter.

Irländska Ballygowan Spring Water lanserade sitt varumärke 1981. Marknadsföring byggde på att förändra livsstilar och öka hälsomedvetandet. Inom två år var man ledande på den irländska marknaden.

Och än i dag är det så produkterna marknadsförs. Något som människorna generellt verkar köpa trots att priset är högt, att vattnet vid nyttjande uppenbarligen inte nyss kommer från källan, förpackas i plast och dessutom fraktats.
En nyligen genomförd kanadensisk studie visar att köpevatten på flaska lugnar oro över dödlighet och stärker självkänslan.

Och även om kranvatten är i princip gratis och nyttigare kanske både flaskvattentillverkare och konsumenter har en poäng. I jämförelse med läskedrycker lär smaksatt vatten vara bättre i ett hälsoperspektiv.

Mer om handel på handelnshistoria.se