”Ericsson och Kina, det hållbara förhållandet”

I över 125 år har Ericsson gjort affärer i och med Kina. Hur detta hållbara förhållande växt fram beskrivs i den nya boken ”Ericsson and China – A Lasting Relationship”, av Ericsson-veteranerna Lars A Stålberg och Per-Olof Björk. De lyfter fram långsiktigt engagemang och lokal närvaro som viktiga byggstenar. Och insikten att en framgångsrik historia inte är en garanti för fortsatt framgång.

Redan år 1892 etablerade Ericsson kontakt med Kina och två år senare levererade det unga telekombolaget sina första produkter till Mittens Rike. Ericssons relation med Kina spänner därmed mer än 125 år. Få andra globala företag – eller nationer – har lika långa relationer med Kina, detta dessutom i en industri känd för sin snabba tekniska utveckling och många företagsförvärv.

Ericsson-veteranerna Lars A Stålberg och Per-Olof Björk har i över 30 år jobbat med och i Kina. Utifrån den erfarenheten, och efterforskningar i Ericssons företagsarkiv, har de skrivit boken ”Ericsson and China – A Lasting Relationship” (Förlaget Näringslivshistoria, 2018).

– Sedan mitten av 1990-talet har Kina varit en av Ericsson tre största marknader, varje år. Det är en fascinerande marknad som jag haft förmånen att få jobba med ända sedan 1984, säger Per-Olof Björk. Per-Olof – eller P-O som alla kallar honom oavsett vilket land han besöker – ser att ett antal faktorer ligger bakom Ericssons framgångar i Kina.

– Självklart kommer man ingenstans utan en konkurrenskraftig produkt. Det är givet, oavsett när i tiden man tittar. Men sedan tror jag att Ericsson har haft en mer långsiktig syn på sina aktiviteter i Kina än de flesta. Vi valde tidigt att engagera oss lokalt och att jobba nära marknaden. Vi har varit följsamma med de regler och förordningar som dyker upp, utan att avvika från våra värderingar eller långsiktiga mål. Genom att vara extremt närvarande i det lokala samhället skapas en relation byggd på tillit och förtroende. Det gör inte att Ericsson får alla affärer, långt ifrån, men det gör att vi får vara med i viktiga samtal i ett tidigt skede och är närvarande när köpbeslut diskuteras, säger P-O Björk.

Lång erfarenhet och unikt bildmaterial
Idén till boken föddes i samtal mellan P-O och Ericssons tidigare informationschef Lars Stålberg, som själv arbetat på Sveriges ambassad i Beijing så tidigt som 1979.

– P-Os långa erfarenhet och omfattande bildmaterial var en unik tillgång, vilket många gamla Ericssonkollegor påpekade. Så på egen kammare började vi skriva på historien. Under lång tid var det här bara ett ”pensionärshobbyprojekt”, säger Lars Stålberg. Först när berättelsen tagit mer ordnad form visades den för några nyckelpersoner inom Ericsson, som uppmuntrade författarna att hitta ett förlag för att ge ut boken.

– Nu när boken är utgiven hoppas vi den kan vara en källa till inspiration för nuvarande och framtida Ericssonmedarbetare. Vi tror även att kinesiska kunder och partners kan ta intryck av den långa historiska relationen, säger Lars Stålberg.

– Samtidigt är boken inte ett forskningsprojekt. Vi har tagit fram ett antal viktiga händelser och byggstenar som bidragit till 125 års framgångsrikt närvaro i Kina. Det finns naturligtvis många andra viktiga och betydelsefulla händelser, säger P O.

Besök av kinesisk delegation hos Ericsson i Stockholm - redan 1906.

Besök av kinesisk delegation hos Ericsson i Stockholm - redan 1906.

I Ericssons gästbok från tidigt 1900-tal finns namnteckningarna från den kinesisk delegation som besökte 1905.

I Ericssons gästbok från tidigt 1900-tal finns namnteckningarna från den kinesisk delegation som besökte 1905.

2 000 telefoner av en model allmänt känd som “Kaffekvarnen” levererades till Kina år 1894. Foto: Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

2 000 telefoner av en model allmänt känd som “Kaffekvarnen” levererades till Kina år 1894. Foto: Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Den första offentliga växeln, levererad av Ericsson till Shanghai år 1900. Foto: Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Den första offentliga växeln, levererad av Ericsson till Shanghai år 1900. Foto: Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Arbetsmiddag i September 1988 i Dalian, med borgmästare Wei Fu Hai och P-O Björk. Foto: Privat.

Arbetsmiddag i September 1988 i Dalian, med borgmästare Wei Fu Hai och P-O Björk. Foto: Privat.

Sent kvällsarbete på hotellrummet i juli 1985. P-O Björk och Carl Brooling på Youyuan Hotel i Shanghai förbereder för nästa morgons möte med ett team från Liaoning. Foto: Privat.

Sent kvällsarbete på hotellrummet i juli 1985. P-O Björk och Carl Brooling på Youyuan Hotel i Shanghai förbereder för nästa morgons möte med ett team från Liaoning. Foto: Privat.

P-O Björk utanför den berömda Negotiation Building på Er Li Guo, efter ett möte med Beijing BTA i december 1984. Foto: Privat.

P-O Björk utanför den berömda Negotiation Building på Er Li Guo, efter ett möte med Beijing BTA i december 1984. Foto: Privat.

Vice minister Xi Guohua, MII och Ericssons vd Carl-Henric Svanberg skakar hand på deras samarbete inom TD-LTE. Photo: P O Björk, private.

Vice minister Xi Guohua, MII och Ericssons vd Carl-Henric Svanberg skakar hand på deras samarbete inom TD-LTE. Photo: P O Björk, private.

Ericssons ordförande Leif Johansson leder Roundtable Session på CDF 2017 med Ren Xuefeng, partisekreterare i Guangzhou, som talare. Jacob Wallenberg, Ericssons vice ordförande, och William Cohen, tidigare USAs försvarsminister, var bland deltagarna. Photo: P O Björk, private.

Ericssons ordförande Leif Johansson leder Roundtable Session på CDF 2017 med Ren Xuefeng, partisekreterare i Guangzhou, som talare. Jacob Wallenberg, Ericssons vice ordförande, och William Cohen, tidigare USAs försvarsminister, var bland deltagarna. Photo: P O Björk, private.

P-O började själv resa till Kina på tidigt 1980-tal.
– Mitt ”kinesiska liv” började sent en kväll oktober 1984, då Ingmar Nilsson som vanligt tittade in mitt rum. Han undrade om jag ville ha en utmaning: att bygga upp en kinaenhet för att satsa på Kina. Jag satte mig framför en karta av Kina och tänkte, ”Var börjar jag?” Det ledde till att jag under de närmaste decennierna arbetat med Kina, inklusive att jag bott i Beijing i två omgångar, säger P-O.

Vad skiljer då idag från förr när det gäller att göra affärer i Kina?
– Mycket. Det är på många sätt ett helt annat sätt som vi förhandlar idag jämfört med bara femton år sedan. Men om jag ska lyfta ett exempel: Negotiation Building eller Er Li Guo finns inte längre. Men på 1980-talet var det där alla förhandlingar i Beijing genomfördes mellan kinesiska och utländska företag. Tänk dig, ett specifikt hus där alla affärsförhandlingar skulle genomföras, säger P-O.
När P-O och Lars sammanställde bokens många berättelser och exempel framträdde ett antal byggstenar som till del förklarar hur Ericsson skapat sin hållbara relation med Kina. Det blev nästan som ett antal råd.

– Se till att vara närvarande lokalt. Se till att besöka varandra ofta, åt båda hållen. Se till att hålla igång industrisamarbeten, det är en ren win-win. Var en kunskapsförmedlare, hjälp till att alltid kunna ge ett mervärde för kunden. Och förbli engagerad och inblandad i både samhället och affärer, även när du inte får den stora affären du hoppades på, säger P-O.

Vad är då det viktigaste budskapet med boken?
– Vi vill visa på vikten av långsiktigt engagemang. På samma gång vill vi, faktiskt, lyfta fram att en framgångsrik historia inte är en garanti för fortsatt framgång. Ett företag som Ericsson måste vinna kunders och samarbetspartners förtroende varje dag. Det bör ändå vara en styrka för nutida och kommande Ericssonmedarbetare att veta att deras dagliga ansträngningar görs mot bakgrund av en lång och framgångsrik historia, avslutar Lars.

Om boken:
”Ericsson and China – A Lasting Relationship” (Förlaget Näringslivshistoria, 2018) av Per-Olof Björk och Lars A Stålberg, finns att köpa där böcker säljs, bl a på internetbokhandlarna bokus.se, akademibokhandeln.se eller adlibris.se.

För mer information:

Anders Sjöman, kommunikationschef, anders.sjoman@naringslivshistoria.se, 0707176078.

Dela med dig av dina tankar