Nytt från förlaget: Ryska revolutionen på nära håll

I antologin ”Revolution! Svenska erfarenheter från Ryssland” som har utgetts på Förlaget Näringslivshistoria redovisas och återberättas svenskars brev och berättelser från revolutionens Ryssland.

Tusentals svenskar levde och arbetade i Ryssland hösten 1917. De var skräddare, ingenjörer, förvaltare, stinsar, hemmafruar, diplomater och skolbarn. De var anställda, småföretagare, fabrikörer eller ekonomiskt oberoende. De flesta hade turen att få lämna sina hem och resa tillbaka till Sverige under vintern 1917 och de påföljande månaderna under 1918.

I antologin Revolution! Svenska erfarenheter från Ryssland kommer några av dem till tals. Brev och dagböcker från Moskva och S:t Petersburg låter oss se de ryska revolutionerna och året därefter med samtidens ögon. Vi möter både privata brev och de rapporter svenska företagsrepresentanter och lokala chefer sände hem till sina huvudkontor i Sverige.

Demonstrerande soldatfruar och
barn på Nevskij Prospekt i Petrograd den 9 april
1917. På baneret står ”Leve arbetarnas och soldaternas
rådsledamöter!”

Demonstrerande soldatfruar och barn på Nevskij Prospekt i Petrograd den 9 april 1917. På baneret står ”Leve arbetarnas och soldaternas rådsledamöter!”

Olof Aschberg, kom att kallas
”Röda bankiren”. Han gjorde tidigt aff ärer
med den nya Sovjetstaten, vilket gjorde
honom till måltavla för stark kritik. 1921
grundade han Ryska handelsbanken i
Moskva (Ruskombank) 1921 och var dess
chef 1922–1924.

Olof Aschberg, kom att kallas ”Röda bankiren”. Han gjorde tidigt aff ärer med den nya Sovjetstaten, vilket gjorde honom till måltavla för stark kritik. 1921 grundade han Ryska handelsbanken i Moskva (Ruskombank) 1921 och var dess chef 1922–1924.

Nikolaj Putilovs fabriker utgjordes
av fem större anläggningar i såväl St Petersburg/
Petrograd som i andra städer. Fram till
1876 gick produktionen av bl a gjutjärnsdelar,
kanonkulor och gevär med förlust, men när
Putilov tog över fabriken och förändrade produktionen
mot inhemskt järnvägsbyggande
gick den med vinst vinst och intog snart en
ledande plats i rysk verkstadsproduktion.
Efter revolutionen döptes fabriken om till
Krasnyj Putilovets och efter mordet på Sergej
Kirov till Kirovfabriken.

Nikolaj Putilovs fabriker utgjordes av fem större anläggningar i såväl St Petersburg/ Petrograd som i andra städer. Fram till 1876 gick produktionen av bl a gjutjärnsdelar, kanonkulor och gevär med förlust, men när Putilov tog över fabriken och förändrade produktionen mot inhemskt järnvägsbyggande gick den med vinst vinst och intog snart en ledande plats i rysk verkstadsproduktion. Efter revolutionen döptes fabriken om till Krasnyj Putilovets och efter mordet på Sergej Kirov till Kirovfabriken.

Verkstadsbyggnad i Petrograd för Nordiska
Kompaniet, köpt år 1916 för 300 000 rubel. Ur NKs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Verkstadsbyggnad i Petrograd för Nordiska Kompaniet, köpt år 1916 för 300 000 rubel. Ur NKs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Oroliga tider. År 1916 den 22 mars står Zäta
Hög lund, Erik Hedén och Ivan Oljelund anklagade för
landsförräderi för upp maningen till revolt och generalstrejk
utifall regeringen beslutar om svenskt ingripande
i första världskriget. Det blir en uppmärksammad
rättsprocess som i slutändan resulterar i ett kortare
fängelsestraff för Höglund och Oljelund medan Hedén
frikänns helt. Ur SvD 23 mars 1916.

Oroliga tider. År 1916 den 22 mars står Zäta Hög lund, Erik Hedén och Ivan Oljelund anklagade för landsförräderi för upp maningen till revolt och generalstrejk utifall regeringen beslutar om svenskt ingripande i första världskriget. Det blir en uppmärksammad rättsprocess som i slutändan resulterar i ett kortare fängelsestraff för Höglund och Oljelund medan Hedén frikänns helt. Ur SvD 23 mars 1916.

Inte minst tänkvärd är den tillförsikt som, åtminstone på vissa håll, rådde inför en kommersiell framtid ännu i början av 1918. Svenska företag köpte fabrikslokaler och såg fram mot rika orderböcker den dag ordningen hade återställts och fred rådde i det stora grannriket. Ingen föreställde sig att det som skedde i november 1917 skulle prägla stora delar av Europa under sju årtionden framåt.

I antologin medverkar författaren Bengt Jangfeldt, professor Gunnar Åselius, docent Martin Kragh, publicisten Ulrika Knutson och historikern Benito Peix Geldart. Boken har utkommit på Förlaget Näringslivshistoria och utgör del 11 i serien Näringslivshistoria.

Projektgrupp

Boken ges ut av Förlaget Näringslivshistoria. I projektgruppen ingår:

  • Redaktör: Alexander Husebye
  • Bildredaktör: Mikaela Nordin
  • Projektledare: Jenny Bergman
  • Formgivare: Åsa Kax Ideberg
  • Tryckeri: Printfabriken

    Köp boken i vår butik

    Dela med dig av dina tankar