Bankernas närvaro i vår vardag – med bland annat BankID, Swish, kortbetalningar, krediter och ISK – känns idag som en närmast självklar infrastruktur. Men när och hur har denna känsla av självklarhet skapats? Historien sträcker sig längre bak än digitaliseringen och 1980- och 90-talens avregleringar och marknadsvändning. Den går tillbaka till ett 1950-tal då svenska affärsbanker sökte bredda sin kundbas och förmå vanliga män och kvinnor att börja använda bankernas tjänster. Bankmännen uttryckte det som att de ville göra svenskarna mer ”banksinnade” – men vad menade de med det?
I boken Bankminded beskriver idé- och ekonomihistorikern Orsi Husz hur bankerna under efterkrigstidens första decennier tog sig in på vardagslivets olika arenor, bland annat arbetsplatsen, familjelivet, konsumtionen och folkrörelsernas värld. . De kom till och med att få en dominerande roll i fråga om identitetskontroller. Boken utforskar ”vardagslivets bankifiering” och de kulturkrockar som denna omvandling bjöd på i fråga om klass, kön, moral, ideologi och identitet.
Boken är utgiven av förlaget PalgraveMacmillan och finns även fritt tillgänglig som e-bok.
Medverkande i samtalet
| Orsi Husz | Professor i idéhistoria vid Uppsala universitet |
| David Larsson Heidenblad | Författare och docent i historia vid Lunds universitet. |
| Jonas Malmborg | Ekonomijournalist och författare. Programledare och reporter på EFN Ekonomikanalen. Hans senaste bok Den stora kreditfesten: Historien om Klarna utkom 2024 på Albert Bonniers förlag. |
| Anders Houltz | Docent i teknik- och vetenskapshistoria och forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria. |
Praktisk info
-
- När: Tisdagen den 3 mars, kl. 17.00-19.00
- Var: Centrum för Näringslivshistoria, Grindstuvägen 48–50, Bromma. (Så här hittar du till oss.)
- Efter samtalet följer mingel med förfriskningar. Intresserade bjuds även in till arkivvisning där vi bland annat tar del av källmaterial som boken bygger på.
- Anmäl dig senast 27 februari. Sprid gärna länken till de du tror skulle vara intresserade.
