Under 2024 firade Föreningen Centrum för Näringslivshistoria (CfN – tidigare Föreningen Stockholms Företagsminnen, FSF) sitt femtioårs­jubileum. På programmet fanns ett flertal välbesökta seminarier, en läcker jubileumsbok och särskilda inlägg på sociala medier. Firandet kulminerade i en högtidlig jubileumsmiddag den 6 november 2024, på årsdagen av föreningens konstituerande sammanträde.

Under de 50 åren som gått sedan CfN/FSF (hädanefter CfN) startade sin verksamhet i slutet av 1974 har det forskats mycket i och utifrån det deponerade arkivmaterialet från medlemsföretagen och de så kallade ägarlösa arkiv från konkursade bolag och andra organisationer som förvaltas av systerföreningen (nya) Stockholms Företagsminnen, grundat för detta ändamål 2005 i samband med gamla FSF:s namnbyte till Centrum för Näringslivshistoria. Inom ramen för jubileumsfirandet ville man få en överblick över all denna forskning och det blev mig förunnat att ta itu med denna forskningsuppgift – att forska om forskningen. Det preliminära resultatet av denna studie framfördes muntligt vid det andra jubileumsseminariet i april 2024 och slutresultatet presenteras här.

Studiens syfte var alltså att få fram en översikt över den forskning som under 50 år (1974–2023) bedrivits i och utifrån samtliga arkiv och samlingar som är deponerade på CfN. Några delfrågor ryms under denna huvudfråga: Vilka forskningsprojekt och forskningsförberedande insatser har gjorts inom CfN:s forskningssekretariats verksamhet? I vilket omfång har forskare använt arkiven och samlingarna samt andra resurser inom CfN:s verksamhet? Hur ser arkivforskningen ut branschvis, det vill säga vilka branscher inom näringslivet har varit föremål för flest forskarrekvisitioner och varför? Hur och varför intresserade sig olika akademiska discipliner och lärosäten för arkiven vid CfN? Hur och var redovisades forskningsresultaten?

Studien utgår inte från någon särskilt allmän teori men dock från tre hypoteser formulerade utifrån källmaterialets karaktär – mestadels företagshistoriska handlingar – och som kommer att prövas, nämligen:

1. Att forskare i ekonomisk historia och teknikhistoria förväntas stå för merparten av forskningen hos CfN.
2. Att arkiven inom ekonomiskt tunga branscher såsom verkstadsindustrin och deras intresseorganisationer torde vara de mest eftertraktade.
3. Att det främst är forskare vid lärosäten som är geografiskt närmast CfN:s lokaler som lär ha visat intresse för att forska i arkivmaterialet.

Material och metod

Den övergripande forskningsfrågan – vilken forskning har bedrivits utifrån de företags- och organisationsarkiv som är deponerade på CfN – var tydlig, men hur kan man gå till väga för att besvara den? Metodologiska val är främst beroende dels av forskningsfrågorna, dels av källmaterialets karaktär. Översikter av tidigare forskning brukar indelas i tre huvudkategorier: systematiska översikter, semi-systematiska översikter och integrativa/kritiska översikter. Systematiska och semi-systematiska översikter söker identifiera empiriska bevis genom att samla in och analysera data som uppfyller vissa i förväg fastställda inkluderingskriterier för att besvara en viss forskningsfråga eller hypotes. Integrativa/kritiska översikter brukar inte ha strukturerad insamling av data.(1)

Föreliggande studie använder en blandad metodik med både kvalitativa och kvantitativa inslag beroende på granskningens syfte, omfattning och tidsbegränsningar. Kartläggningen av forsknings- och forskningsförberedande insatser inom CfN – i synnerhet forskningssekretariatets egen verksamhet och den egna utgivningen – bygger på en genomgång och kvalitativ analys av relevanta delar av CfN:s ämbetsarkiv, i första hand föreningens verksamhetsberättelser, handlingar rörande forskningsprojekt och forskarrekvisitionsblanketter. För översikten över den externa arkivforskningen i arkiv och samlingar deponerade hos CfN användes däremot en semisystematisk ansats med åtföljande analys av resultaten.

Det har funnits metodologiska utmaningar inom bägge delar. Källmaterialet visade dessvärre stora dataluckor till följd av inkonsekvent hantering av bland annat forskarrekvisitioner. Under vissa år lagrades dessa centralt medan ansvaret andra år hamnade hos enskilda arkivarier. Detta resulterade i bristande underlag för perioden 1993–2002. Först 2003 infördes ett enhetligt system med framtagningslappar, vilka finns bevarade i ämbetsarkivet för alla år fram till i dag med undantag för 2012 – ett material som verkar ha gallrats oavsiktligt. Den kvantitativa analysen försvårades av bristfälliga källförteckningar i många forskningsbidrag – som inte omnämnde att använda handlingar förvarades vid CfN och därmed gjorde dem icke sökbara digitalt. Dessutom har arkivmaterialet kommit till CfN vid olika tidpunkter, vilket ger det källmaterial som bevarats längst ett försprång i antal forskarrekvisitioner.

Trots dessa brister har en semisystematisk insamling varit möjligt att genomföra. Ett vanligt källkritiskt problem vid denna typ av datainsamlingar är risken för tendens i urvalet. Därför är det viktigt att redovisa hur granskningen och urvalet genomfördes det vill säga vilka inkluderings- och exkluderingskriterier som har använts. Att vara transparent med detta gäller för alla sortens datainsamling, även vid integrerande/kritiska ansatser.(2) För denna översikt har digitala sökningar gjorts i Google, Google Scholar, Kungliga bibliotekets databas LIBRIS, Digitala Vetenskapliga arkivet DIVA samt hemsidorna jstor.org, avhandlingar.se, uppsatser.se, www.lup.lub.lu.se och hhs.se/sv/bibliotek/sse-publications. Följande inkluderingskriterier har använts:

Följande inkluderingskriterier har använts:

1. Publikationer som explicit har angett CfN i käll- och litteraturförteckningen och kunde identifieras vid digitala sökningar.
2. Publikationer skrivna av forskare som rekvirerade källmaterial ur arkiven deponerade hos CfN med ämneskoppling till källmaterialet (även om man inte explicit omnämner CfN).
3. Publikationer som huvudsakligen eller i större utsträckning använt källmaterial i arkiv som numera är deponerade hos CfN (även om källmaterialet vid tiden för forskningen fortfarande bevarades inom respektive arkivbildarorganisation).
4. Publikationer som använde material ur – eller hänvisade till – hemsidor framtagna av CfN, skriftserien Näringslivshistoria, CfN:s tidskrifter eller utgivna böcker.
    

Exkluderade ur sammanställningen är alla publikationer som av ämnet att döma kan ha använt sig av källmaterial hos CfN men inte uppfyller ovannämnda inkluderings­kriterier. En värdering av de olika forskningsbidragens betydelse för svensk näringslivsforskning har inte heller genomförts. Centralt i denna studie var också ambitionen att kartlägga antalet unika forskare som under ett och samma år använt arkiven samt vad deras forskning resulterade i. Totalt antal forskarbesök och antal framtagna volymer – en annars vanlig statistik vid arkivinstitutioner – har inte undersökts. Ett problem med urvals­kriterierna är deras otillräcklighet för att till fullo kartlägga bredden i forskningen, eftersom man fokuserar på antalet unika forskare men inte på hur ofta varje forskare besökte arkivet. Å andra sidan kan det utvalda kriteriet ge en mer rättvis bild av forskningsintresset för de olika arkiv­depositionerna. Dessa brister skulle man kunna komma åt i en större undersökning som tar hänsyn till fler urvalskriterier men detta faller utanför ramen för denna studie. Artikeln kommer först att redovisa forsknings- och forsknings­förberedande insatser inom CfN:s forsknings­sekretariats verksamhet, sedan den som publicerades inom ramen för den egna utgivningen, och slutligen redogöra för extern forskning vid CfN med särskilt fokus på hur den fördelades branschvis samt inom olika kategorier (avhandlingar, studentuppsatser, övrig forskning).

Forskningssekretariatets verksamhet

Föreningen Centrum för Näringslivshistoria har under sin femtioåriga existens bedrivit många forskningsprojekt och forskningsförberedande projekt, antingen som egna satsningar eller i samarbete med andra akademiska och/eller kulturarvsinstitutioner.

De första fem verksamhetsåren präglades av strävan att hitta bra organisationsformer och lämpliga lokaler åt verksamheten. På grund av begränsade personalresurser och med lokalfrågan högst upp på dagordningen fick forskningen vänta på bättre tider. Först 1980–1981 började arkivmaterialet efterfrågas i större utsträckning av forskare, främst arkiven för Bolinders Mekaniska Verkstad, Norstedts & Söner och Finnboda varv. För att främja forskningen i källmaterialet utsågs 1982 ett så kallat vetenskapligt råd med följande sammansättning: ekonomhistorikerna Rolf Adamson, Lars Bertmar, Erik Dahmén och Rolf Vallerö, historikerna Uno Gustafson och Bo Öhngren, konstvetarna Thomas Hall och Inger Rydén, kulturgeografen Staffan Helmfrid och konsthistorikern Ingrid Sjöström. Rådet träffades några gånger men föll så småningom i träda. Det återuppstod 1997 med ekonomhistorikerna Hans de Geer, Håkan Lindgren, Ulla Wikander, Karl Grazer och Hans Sjögren (ersatt 2001 av ekonomhistorikern Mats Larsson), historikerna Per Thullberg och Anna Christina Ulfsparre, industriminnesforskaren Marie Nisser samt historikern och arkivarien Leif Gidlöf som ledamöter. Vetenskapsrådet blev en föregångare till dagens forskningsråd.(3)

Den engelska socialhistorikern Geoffrey Crossick – i dag verksam vid University of London – höll en föreläsning i föreningens lokaler 1983 om olika möjligheter att stimulera forskare att utnyttja föreningens arkivmaterial som bidrog till ökat intresse för källmaterialet. Ett nytt steg togs 1987 med utskicket från CfN av en forskningsenkät till landets universitet och högskolor för att kartlägga forskningens behov av näringslivsarkiv. Enkäten besvarades av cirka 200 akademiska forskare och bidrog till att göra det tillgängliga arkivmaterialet mer känt inom akademin. Studiebesök och seminarier hos CfN från studenter och forskare i arkivkunskap, ekonomisk historia och etnologi vid universiteten i Stockholm och Uppsala blev sedan dess allt vanligare.(4)

Under 1980- och 1990-talen anordnade CfN flera seminarier för forskare. Det första var ett företagshistoriskt seminarium 1985 hos IVA med landsarkivarien Anna Christina Ulfsparre, Stockholms universitets rektor Staffan Helmfrid och professorerna Leslie Hannah (London School of Economics), Rolf Adamson (Stockholms universitet) och Bengt Abrahamsson (Arbetslivscentrum, Stockholm). Seminariet lockade 55 deltagare. Det andra anordnades 1990 i samarbete med Arbetslivscentrum under rubriken ”Kvinnor och arbetsliv, förr och nu” med åtta inbjudna kvinnliga forskare och 130 deltagare. Och en konferens med temat ”Företagens historia, en framtidsresurs” som anordnades samma år i samarbete med Stockholms läns landsting samlade 70 deltagare.(5)

Under CfN:s första 19 verksamhetsår fanns ingen särskild person inom organisationen med ansvar för forskningsfrågor. Först 1993 utsågs Göran von Knorring (fil.mag. i etnologi) formellt till forskningsansvarig. Han lade fram en verksamhetsplan med konferenser och föreläsningar samt årliga besök hos universitet och högskolor i Stockholm och Uppsala för att uppmuntra till forskning i samlingarna. Särskilda insatser riktades även till gymnasielärare samtidigt och man samverkade med akademin i framtagning av uppsatsämnen med företagshistorisk inriktning. Ett researcharbete om Salénkonkursens arkivmaterial utfördes med finansiering från Johnsonsstiftelsen. Under von Knorrings tid kom också de första samarbetsprojekten till, särskilt det så kallade Söderprojektet som varade fram till 1998.

Det samordnades av Stockholms Stadsarkiv (SSA) och FSF bidrog med projektledning, material och artiklar. Övriga partners var Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB). Stockholms Stadsmuseum (SSM) och Landstingsarkivet. Det resulterade i CD-skivan Söder i våra hjärtan. Ett liknande projekt var DVD-projektet Gamla Stan 2002 i samarbete med SSA, Riksarkivet (RA), Krigsarkivet (KrA) och Kungliga biblioteket (KB). Syftet var att uppmärksamma Stockholms 750-årsjubileum och CfN bidrog med bland annat projektledning.(6)

Snart sattes fler projekt i gång med fokus på digital dokumentation av olika företags historia. Det första var ett DVD-projekt om Ericssons historia inför företagets 125-årsjubileum – ett exempel på CfN:s kompetens att samla akademiska forskare och populärvetenskapliga skribenter i en gemensam satsning för att dokumentera näringslivshistorien. Andra satsningar gällde Skandias kulturarv och en historisk hemsida åt Landshypotek Bank med text av ekonomhistorikern Mats Larsson och speakertext av historikern Hans Villius. Även ett pilotprojekt för bevarande av material i konkursarkiv lanserades i samarbete med forskarna Karl Gratzer och Hans Sjögren. Projektet slutredovisades 2001.(7)

I verksamhetsplanen 2000–2002 beslöts att inrätta ett forskningssekretariat likt det som ARAB hade. Inrättandet skedde redan 2001, med arkivchefen och teknikhistorikern Per Dahl som första forskningschef. I planerna ingick även att rekrytera fler disputerade forskare och att uppmuntra befintlig personal att genomgå forskarutbildning. Dessa tankar blev verklighet ett tiotal år senare. Ett första nummer i en nybildad skriftserie om näringslivshistoriska källor publicerades med namnet Hågkomster samtidigt som akademiska forskare inbjöds till diskussioner kring gemensamma projekt och upplägg. Under de första fem åren efter millennieskiftet prioriterade forskningssekretariatet dels olika forskningsförberedande oral history-projekt grundade på intervjuer för att utveckla dokumentationsmetoder för främst små och medelstora företag, dels upprättandet av forskningsdatabaser och läromedel om handel på olika nivåer, exempelvis en om LM Ericssons historia och en annan om Svensk Form, som utvecklades i samarbete med Svensk Form och med RJ som finansiär.(8)

Det första oral history-projektet gällde historien om livsmedelsjätten ICA. Det finansierades av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och kulminerade i en online databas (ica-historien.se) samt i några studentuppsatser på Södertörns Högskola (SH). Andra liknande projekt som startades 2002 handlade om Aktiebolaget Bröderna Hedlund (finansierat av Petrus o Augusta Hedlunds stiftelse) och det RJ-finansierade Dot.com – projektet för att dokumentera internetkonsultföretag som blomstrade före 2001 men hamnade i obestånd under den så kallade it-bubblan. Samma år startade också ett längre projekt om handelns historia för att ta fram ett handelshistorisk online-lexikon.

Det finansierades av bland annat Handelns Utvecklingsråd (HUR) och ledde till hemsidan mercurius.nu (senare handelnshistoria.se) och till ett par seminarier flera år senare (2010). Det fanns även projekt med annan inriktning, exempelvis samordning- och metodutvecklingsprojektet Motorfabriken Pythagoras – som resulterade i en arkivhandbok för arbetslivsmuseer författad av forskningschefen Per Dahl – och i programmet Näringsliv-Högskola som anordnade en workshop för akademiker på Pythagorasfabriken i Norrtälje.(9)

Seminarier och kurser kring det industriella kulturarvet i Stockholm med omnejd fortsatte anordnas i samarbete med akademin, vilket gav upphov till tre studentuppsatser inom doktorandkursen Industriell framväxt och förändring på KTH samt några om Liljeholmens företagsområde, skrivna av studenter på SH. Finansiering av forsknings- och forskningsförberedande
projekt skedde då (liksom nu) vanligtvis genom fonder och stiftelser men också inom ramen för uppdrag av medlemsföretagen, som till exempel projektet Bryggeriers historia och dess invandrade entreprenörer som startades 2004 med anslag från före detta Bryggareämbetets i Stockholm pensionskassa.(10)

2005 bytte föreningen Stockholms Företagsminnen namn till Centrum för Näringslivshistoria (CfN). Mellan 2005 och 2007 låg fokuset på designfrågor – med anledning av designåret 2005 – och handelshistoria. Man ansökte om medel dels hos VINNOVA (tillsammans med Konstfack) för att planera ett forskningscentrum för designhistoria, dels hos RJ och Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, i samarbete med Svensk Form, för att bygga ett Designarkiv. Det sistnämnda ledde till att CfN kunde bidra stort till utställningen Design Stockholm, vilket också resulterade i en hemsida (Designarkivet.se). Fem år senare tillkom även Swedishdesign.se, en webbplattform för svensk design finansierad av Torsten Söderbergs Stiftelse. Vad handelns historia beträffar anordnade CfN 2005 ett tvärvetenskapligt seminarium i samarbete med UU, satte den handelshistoriska hemsidan mercurius.nu i drift och gav också ut den på CD-skiva. Även ett par böcker med näringslivshistoriskt tema publicerades under dessa år, den ena om Liljeholmens företagsområde, den andra om LM Ericsson, LM Staden, i samarbete med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelsen.(11)

2008 startades ett forskningsförberedande digitiseringsprojekt om byggmästare Olle Engkvists efterlämnade material. Frukterna skördes senare i olika sammanhang, senast för den bok om honom som gavs ut på Förlaget Näringslivshistoria under jubileumsåret 2024. Från och med 2008 anordnades flera seminarier och workshops för forskare och representanter för näringslivet som en led i projektet Svenskt näringsliv. Det första av dessa seminarier, på temat 125 år med Corporate Social Responsibility, ägde rum den 14 oktober 2008 på CfN. Bidragen till seminariet gavs ut i det första numret av den nya skriftserien Näringslivshistoria som blev rikligt citerat och använt i forskningen. De flesta av dessa seminarier resulterade i varsitt nummer av skriftserien. Ämnen redovisas i ett senare avsnitt.(12)

Per Dahl lämnade 2009 över ledningen av forskningssekretariatet till ekonomhistorikern Lars Fälting. Snart ägde dock en större omorganisation rum vid CfN och från och med 1 januari 2010 lades forskningssekretariatet på is. Dess projekt knöts samman med övriga delar av CfN:s programverksamhet. Samma år, med stöd av RJ samt Marianne och Marcus Wallenbergs fond, påbörjades ett viktigt forskningsförberedande projekt – Källor till svenskt näringsliv i Österled – med syfte att identifiera och digitisera arkivmaterial från svenska företag i Tsarryssland. Man började med Bröderna Nobels arkiv i Azerbajdzjan, vilket resulterade i en hemsida (branobelhistory.com). En internationell konferens om Branobel anordnades med stöd av Olle Engkvists stiftelse. Vid det här laget var Per Dahl åter på plats.(13)

Utöver Branobel-projektet var CfN aktivt inblandat i böcker skrivna av associerade forskare, som till exempel Anita du Rietz och Ulrika Beck-Friis böcker om kvinnors entreprenörskap. Den senaste, utgiven av CfN i samarbete med Tillväxtverket, låg till grund för en programserie på SVT om entreprenörer, som började sändas 2011. Och redan året därefter, 2012, identifierades behovet av att återstarta ett forskningssekretariat med disputerade forskare anställda. Från 2013 blev idéhistorikern Anna Ohlsson ledare för forskningssekretariatet med titeln forskningssekreterare. Hon startade ett eget projekt om kollektivavtal inom handeln med stöd av Svensk Handel och Tjänsteföretagens Utbildningsstiftelse, vars resultat publicerades i bokform 2014. Det året uppmärksammades också näringsfrihetens 150 år med ett symposium och ett översiktsverk om det svenska näringslivets historia 1864–2014 i samarbete med Dialogos Förlag. Dessutom startade man diskussioner med SSA och SSM om eventuell utgivning av en Stockholmshistorisk tidskrift, ett initiativ som dessvärre inte blev av.(14)

2015 blev teknikhistorikern Anders Houltz forskningschef och CfN:s bibliotek blev ett forskningsbibliotek listat i Kungliga bibliotekets databas LIBRIS. Projektet om källor i Österled fortsatte med finansiering av Riksbankens Jubileumsfond och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Ett nytt projekt om världsutställningar, som resulterade i en bok, startades tack vare anslag från Ragnar Söderbergs Stiftelse. Denna bok, liksom biografin över den invandrade boktryckaren Peder Herzog finansierad av Torsten Söderbergs Stiftelse, utgavs 2017 av CfN:s nybildade (2016) Förlaget Näringslivshistoria. Man startade också ett projekt om intervjuer under rubriken Handeln berättar, finansierad av Svensk Handels och Tjänsteföretagens Utbildningsstiftelse.(15)

CfN medverkade även i det treåriga EU-finansierade projektet ”The Enterprise of Culture: International Structures and Connections in the Fashion Industry since 1945”. CfN ansvarade för projektets ”Oral History”– del med intervjuer med några av modevärldens nyckelpersoner. Övriga deltagare var forskare från universiteten i Leeds, Erasmus Rotterdam, Oslo, Newcastle, St. Andrews och Heriot-Watt, samt från Victoria & Albert Museum i London.(16)

2017 blev undertecknad – som sedan 2014 var verksam som arkivarie på CfN – anställd som forskare vid forskningssekretariatet och började arbeta med ett forskningsprojekt om stålentreprenören Per Olof ”Pelle” Söderberg som kulminerade i biografin Stålpionjären, utgiven 2019 med stöd från Torsten Söderbergs Stiftelse. Samma år blev forskningssekretariatet delpartner i två samverkansprojekt. Det ena var Bekönade rum: Mångdimensionella vandringar i stadens historia, finansierat av RJ och Vitterhetsakademien och avslutat med en konferens i oktober 2021. Det var ett samarbete mellan flera ABM-institutioner och akademiska forskare med fokus på digitisering av samlingar för att undersöka hur historiska samlingar och arkiv med hjälp av ny teknik kan bidra med kunskap om hur stadens rum befolkats och just ”bekönats” under olika tidsperioder. Ett delresultat var en bok om genus och gränser i Stockholm 1800–2000. Det andra var forsknings- och digitiseringsprojektet Digitala modeller: Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser, ett samarbete mellan Tekniska museet, Umeå universitet och CfN som avslutades vid årsskiftet 2019/2020. Anders Houltz deltog i projektet som forskare och författare.(17)

Under perioden 2018–2020 bedrevs projektet Familjen Nobels historia i Ryssland med Stiftelsen Olle Engkvist och Stiftelsen för Affärsutvecklande Utbildning i Ryssland som finansiärer. Projektet ledde till produktion och lansering av boken Immanuel Nobel & Söner, skriven av slavisten Bengt Jangfeldt och utgiven av Albert Bonniers Förlag i samarbete med Förlaget Näringslivshistoria. Under de efterföljande åren utkom boken i flera utländska utgåvor, bland annat på ryska, finska och engelska. 2018 startades också projektet Näringslivshistoriska klassiker för utgivning av ett urval böcker, med finansiering från Torsten Söderbergs stiftelse. Den första boken i kollektionen var Jan Gletes klassiska verk Nätverk i näringslivet, den andra Mats Larssons Staten och kapitalet.(18)

Ett eget forskningsprojekt om industri- och handelsmannen Olof Söderberg startades 2018 med stöd av Torsten Söderbergs stiftelse och mynnade ut i ännu en biografi författad av undertecknad som kom ut 2023. Under 2020 började man ett långsiktigt forskningsförberedande projekt för att genomföra intervjuer av nyckelpersoner inom näringslivet. Och redan under vårvintern 2020 startades projektet Coronadokumentationen i syfte att i real tid dokumentera covid-19-pandemins effekter på näringslivet. Under pandemin var forskningssekretariatet också inblandat i några populärvetenskapliga böcker författade av Anders Houltz inom ramen för uppdragsforskning, samt i Anders Johnsons bok om Curt Nicolin. Och 2022 anordnade man ett seminarium för att utvärdera forskningsmöjligheter i Nobelstiftelsens arkiv som CfN just förtecknat. (19)

I november 2021 anordnade forskningssekretariatet tillsammans med Centre for European Research at the University of Gothenburg (CERGU) en digital, internationell tvärvetenskaplig forskningskonferens på temat judiskt företagande, transnationella handelsnätverk och lokal kultur i Europa. En del av bidragen till konferensen Jews, Europe and the business of culture gavs ut 2023 vid ett temanummer i den vetenskapliga tidskriften Jewish Culture and History med historikern Maja Hultman (postdoktorand vid CERGU och då även gästforskare hos CfN:s forskningssekretariat), Anders Houltz och undertecknad som gästredaktörer. Konferensen var startskottet för ett forskningssamarbete inom ämnesområdet som bland annat resulterade i ett konferenspapper vid EBHA-konferensen i Oslo 2022, en artikel i en kommande antologi och researcharbete inför ett planerat större forskningsprojekt.(20)

Under 2022 och 2023 deltog forskningssekretariatet i flera samverkansprojekt tillsammans med representanter för akademin, kulturarvsinstitutioner och företag. Det forskningsförberedande pilotprojektet Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning: en förstudie leddes och koordinerades av CfN:s forskningssekretariat och genomfördes i samarbete med Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), finansierades av Trafikverket och löpte över ett år från november 2022. Syftet var att ge en översyn över transporthistoriska arkiv och forskning inom landet samt prova metoder för att göra historiskt material mer åtkomligt för såväl forskare som Trafikverkets experter. Resultatet redovisades 2024 i en forskningsrapport.(21)

Ett annat samarbetsprojekt av tvärvetenskaplig karaktär hade som titel Målkonflikt som möjlighet: Lärande i Norr där grön industri möter kulturhistoriska värden och cirkulär ekonomi. Det finansierades av Vinnova och genomfördes 2023 i samarbete med Sweco, Luleå tekniska universitet (LTU), Högskolan Dalarna (HD) samt industriföretag och kommuner i Norrbotten och Dalarna. Syftet var att hitta bättre vägar att hantera målkonflikter mellan kulturarv, miljöfrågor och utvecklingen av grön industri, främja samverkan mellan industriell och kulturhistorisk hållbarhet samt testa olika former för att göra industriarvet till en resurs i den gröna omställningen. Det resulterade i en refereegranskad artikel i en vetenskaplig tidskrift samt till det tvååriga, ännu pågående fortsättningsprojektet Målkonflikter i den gröna omställningen: Metodverktygslåda för kultur- och värdeskapande i planering.(22)

2023 startade forskningssekretariatet ett projekt om familjen Wicander och den svenska korkindustrin, som ska leda till en bok skriven av undertecknad med utgivningen planerad till andra hälften av 2025. Planering och sökande av forskningsanslag pågår också för flera egna projekt och för samarbetsprojekt. Till sin hjälp har forskningssekretariatet sedan ett par år tillbaka ett forskningsråd bestående av framstående forskare inom olika discipliner som träffas fyra gånger per år. Rådet instiftades 2021 och inkluderade då Lena Andersson-Skog (professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet), Göran Blomqvist (tidigare vd för Riksbankens jubileumsfond) samt Orsi Husz (professor i idéhistoria vid Uppsala universitet). Oskar Broberg (docent i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet) och Anna Williams (professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet) ersatte Lena Andersson-Skog 2023.(23)

Forskning för egen utgivning

TIDSKRIFTER

Under årens lopp har CfN givit ut egna tidskrifter, böcker och andra publikationer. Utgivningen började 1980 med en enkel 12-sidig tidskrift med titeln Årsmeddelande, som innehöll verksamhetsberättelsen och några korta artiklar om näringslivshistoriska ämnen.

Tidskriften gavs ut årligen med utökat antal sidor fram till 1987. Mellan 1988 och 1994 gavs den ut under namnet Företagsminnen, årsmeddelande. Utgivningen pausades under tvåårsperioden 1995–1996 på grund av att CfN då befann sig i ett känsligt läge, som ledde till driftföretaget Stockholms Företagsarkiv AB:s konkurs och efterföljande rekonstruktion av verksamheten. Tidskriften nystartades 1997 med namnet Företagsminnen och en modernare formgivning. Under perioden 1997–2013 utgavs tidskriften i 2–5 nummer per år till 2014 då det blev namnbyte till Företagshistoria. Tidskriften ges sedan dess ut fyra gånger per år under alltmer standardiserade former.(24)

Artiklarna i Årsmeddelande/Företagsminnen/Företagshistoria har ofta blivit citerade och använda av forskare. En del av artiklarna är dessutom skrivna av forskarutbildade författare. Följande diagram (fig. 1 och 2) visar det totala antalet författare och hur stor andel av dessa som haft forskarutbildning.

Statistiken visar ett betydligt större andel forskarutbildade författare under de första 25 åren, särskilt när tidskriften hette Årsmeddelande och Företagsminnen, årsmeddelande. Efter millennieskiftet sänktes andelen successivt och från 2014, i samband med namnbytet till Företagshistoria, blev andelen forskarutbildade författare markant lägre. Detta var en konsekvens av en medveten ändring av skrivarstil, inriktning och målgrupp för att nå en mycket större publik. Den procentuella ändringen berodde också på en standardisering av antalet sidor per artikel och en kraftig ökning av antal artiklar, författare och sidor i tidskriften. Företagshistoria blev en populärhistorisk tidskrift. Men från och med 2020 började fler forskarutbildade författare bidra till tidskriften och pandemiåret 2021 stod de för en tredjedel av alla artiklar.

I en bilaga till Företagsminnens första nummer 2005 gavs det ut ett alfabetiskt register till samtliga artiklar i tidskriften, med föregångare, täckande perioden 1980–2005:1. För tiden därefter finns endast interna listor tillgängliga. Somliga artiklar i tidskrifterna ges också ut digitalt på sajten bizstories.se (numer foretagshistoria.se) och/eller hemsidan företagskällan.se, som i första hand riktar sig till skolelever i grundskolans senare år och gymnasiet. Utöver dessa har ett antal andra kunskapssajter producerats inom ramen för olika forskningsförberedande projekt, som till exempel handelnshistoria.se och branobel.se. Även online-seminarier (så kallade webbinarier) kring olika ämnen har sedan pandemiåren blivit vanliga inslag i verksamheten.(25)

SKRIFTSERIEN NÄRINGSLIVSHISTORIA

Med början 2009 publicerades en egen skriftserie med namnet Näringslivshistoria. Syftet var att samla och publicera bidrag till några näringslivshistoriska seminarier anordnade av CfN:s forskningssekretariat. De två första seminarierna ägde rum i oktober 2008 respektive 2009 och handlade om socialt ansvar (CSR) respektive kvinnors entreprenörskap. Sammanlagt publicerades 11 nummer i skriftserien mellan 2009 och 2018, om följande teman:

• Nr 1/2009: Om 125 år av socialt ansvar (CSR), efter ett seminarium i oktober 2008.(26)
• Nr 2/2009: Om kvinnors företagande, efter ett seminarium i november 2008.(27)
• Nr 3/2010: Om patent och intellektuell egendom, efter ett seminarium i maj 2009 arrangerat tillsammans med Uppfinnarkollegiet.(28)
• Nr 4–5/2010: Om detaljhandeln (två nummer, om butiker respektive distanshandeln), efter ett seminarium i september 2010 samarrangerat med TAM-arkiv och ARAB inom projektet om den svenska handelns historia, finansierat av HUR.(29)
• Nr 6/2012: Om affärsbrev som historiska källor, efter ett forskarseminarium i januari 2012.(30)
• Nr 7/2013: Om näringsfrihetens tid, efter ett symposium i november 2012.(31)
• Nr 8/ 2014: Om svensk näringslivshistoria i Ryssland, efter ett internationellt symposium i november 2013 inom ramen för CfN:s forskningsprojekt om svenska näringslivshistoriska källor i Österled, som drevs i samarbete med akademiska institutioner och forskare från Uppsala universitet, Södertörns högskola, Handelshögskolan i Stockholm och internationella nätverk.(32)
• Nr 9/2016: Om vinstbegreppet, efter ett seminarium i maj 2015 arrangerat av CfN i Stockholms Handelskammares lokaler.(33)
• Nr 10/2017: Om olika perspektiv på frihandel, efter ett seminarium i december 2016 arrangerat av CFN i Stockholms Handelskammares lokaler.(34)
• Nr 11/2018: Om svenska erfarenheter från Ryssland under revolutionens dagar, efter ett seminarium på CfN i november 2017.(35)

De flesta bidrag till dessa seminarier var artiklar av forskarutbildade personer, vilket gjorde att skriftserien blev populär och ofta använd av studenter och andra akademiska forskare, trots att serien inte hade ambitioner att vara en vetenskaplig tidskrift. Fig. 3 visar att andelen forskarutbildade författare av det totala antalet författare i skriftserien Näringslivshistoria var stor.

ÖVRIGA PUBLIKATIONER

Utöver tidskrifterna, skriftserien och kunskapssajterna har CfN publicerat många böcker och andra skrifter under sin 50-åriga tillvaro. Den första publikation med Föreningen Stockholms Företagsminnen som delutgivare tillkom 1973, alltså före föreningens formella konstituerande. Det var en bok om Stockholms arkitektur av Fredric Bedoire som gavs ut av SSM i samarbete med SSA och FSF. Det skulle dröja 12 år tills nästa publikation i CfN:s regi kom till. Det var en dokumentation över det första företagshistoriska seminariet som föreningen anordnade 1985. Fram till namnbytet 2005 gavs ytterligare tio publikationer ut, som dokumenterade tidiga projekt, seminarier eller ett företag. Två av dessa publicerades inom den år 2001 tillkomna serien Hågkomster, som syftade till att ge ut källskrifter om företagen och deras personal. Serien utkom i endast två volymer. Serien var ett slags föregångare till skriftserien Näringslivhistoria som startade 2009.(36)

Från 2006 gavs det ut 44 publikationer under namnet Centrum för Näringslivshistoria och från och med 2016 ytterligare 76 titlar inom Förlaget Näringslivshistoria. Därtill tillkommer två publikationer i den nya systerföreningen Stockholms Företagsminnens regi. Föreningen bildades efter namnbytet bland annat för att vara huvudman för de ”ägarlösa” arkivdepositionerna. Av drygt 150 författare för alla dessa böcker och publikationer var 45 forskarutbildade, vilket är drygt 29 procent av det totala antalet (fig. 4).

De flesta av dessa publikationer vänder sig till en större publik och är därför av populärhistorisk karaktär men det finns också rent akademiska arbeten – exempelvis nyeditionerna av Jan Gletes och Mats Larssons böcker – och en del andra med en tydligt akademisk prägel, särskilt de som är skrivna av forskarutbildade författare.

AVHANDLINGAR

Mycket av den forskning som bedrivits i CfN:s deponerade arkiv har resulterat i akademiska publikationer på olika nivåer. Sammanlagt har 76 doktorsavhandlingar identifierats, främst inom historiska studier (ekonomisk historia, allmän historia och teknisk historia) som står för 62 procent av det totala antalet. Men även andra akademiska discipliner inom humaniora som litteraturvetenskap, konstvetenskap, etnologi och teologi samt olika samhällsvetenskapliga ämnen som företagsekonomi, filmvetenskap, pedagogik och kulturstudier är representerade (fig. 8). Det största ämnet var ekonomisk historia,vilket var att förvänta vid en analys av forskning i arkiv och samlingar vid en arkivinstitution som fokuserar på näringslivshistoria.

Att ekonomisk historia står för det största antalet doktorsavhandlingar utifrån arkivalier på CfN var väntat. Likaså var också givet att andra historiska discipliner (allmän historia, teknikhistoria) och de med stark ämneskoppling till arkivmaterialet, som till exempel företagsekonomi, skulle vara starkt representerade. Lite mer överraskande var att litteraturvetenskap skulle stå för nästan en tiondel av alla avhandlingar och att det skrevs lika många avhandlingar inom konstvetenskap som inom teknikhistoria. Det hänger ihop med det stora antal arkivdepositioner inom förlags- och tryckeribranschen respektive konst och design som finns bevarade på CfN. Ännu ett mindre väntat resultat är att även läkare och farmakologer har hittat till arkivmaterialet.

De tre första identifierade doktorsavhandlingar som byggde på arkivmaterialet utgavs 1986, två av dem inom teknikhistoria och den tredje inom litteraturvetenskap. Den fjärde utkom 1987 inom konstvetenskap och den femte, en etnologisk studie av livet på kontor som undersökte fotografier ur flera arkiv, gavs ut 1988. I många av de efterkommande avhandlingarna låg forskningsfokus på enstaka förenings- eller företagsarkiv som LM Ericssons, utforskat inom sju doktorsavhandlingar. Dubbelt så många avhandlingar (14) undersökte arkivalier byggde flertalet avhandlingar inom ekonomisk historia – och delvis även inom allmän historia – främst på branschorganisationernas historiska handlingar, särskilt SAF:s arkiv inom Svenskt Näringslivs arkivdeposition.(38)

Utöver dessa 76 doktorsavhandlingar har ytterligare fyra identifierats (två inom ekonomisk historia och två inom företagsekonomi) som inte bygger på forskning i det primära arkivmaterialet men som använder eller hänvisar till publikationer som bygger på källmaterialet.

Endast tio licentiatavhandlingar som använt arkivalier deponerade på CfN har identifierats, vilket är betydligt lägre än antalet doktorsavhandlingar. Hälften (fem) skrevs inom ämnet ekonomisk historia, tre inom teknikhistoria, en inom teknologi och en i teologi.

Fig. 9 visar fördelningen per lärosäte av alla 85 avhandlingar (76 på doktorsnivå och 10 på licentiatnivå). Av förklarliga skäl står de universitet och högskolor som ligger geografiskt närmast CfN – Stockholms universitet (SU), Handelshögskolan i Stockholm (HHS), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Uppsala universitet (UU) – för drygt hälften av alla avhandlingar. Men andra universitet är rikligt representerade, särskilt de i Göteborg (GU) och Lund (LU). Och fem utländska lärosäten finns med i listan, nämligen Helsingfors universitet (två avhandlingar) och Åbo akademi i Finland, University of New South Wales och Western Sidney University i Australien samt CIDE (Centro de Investigación y Docencia Económicas) i Mexiko (en avhandling var).

Extern arkivforskning

ARKIVFORSKNING BRANSCHVIS

Den forskning som bedrivits av externa forskare utifrån det deponerade arkivmaterialet är mycket mer omfattande än den som bedrivits internt inom ramen för forskningssekretariatet. När författaren Per Anders Fogelström gav sitt anförande om Stockholms gatunamn vid föreningens första årsmöte den 31 mars 1976 hade forskningsbesöken ännu inte inletts i någon större utsträckning. Så småningom började forskare hitta till arkivet och ett decennium efter föreningsbildandet började antalet forskarbesök stiga. En del av den externa arkivforskningen hos CfN blev publicerad inom ramen för föreningens egen utgivning, men oftast har den redovisats i externa publikationer.

År 1984 blev 560 volymer framtagna. Året därpå var antalet 899 och 1986 över 1 500 volymer. I FSF:s reklambroschyr 1987 kunde man därför skriva om arkivets betydelse för historisk forskning: ”Vid studier av industrisamhällets framväxt har arkivet ett stort och mångsidigt forskarvärde.”(37)

Statistik över framtagna volymer är ett vedertaget sätt hos arkivinstitutioner för att få en uppfattning om omfånget av bedriven forskning i arkivmaterialet. I CfN:s fall kan det dock vara missvisande att använda sig av den sortens statistik. Förutom att denna statistik inte förts konsekvent genom åren, så har en hel del framtagningar inte skett i forskningssyfte, utan inom ramen för de deponerande företagens egen verksamhet.

Denna studie har använt en annan infallsvinkel för att kartlägga den externa forskningen i det bevarade källmaterialet på CfN. I stället för statistik över framtagna volymer har fokus varit på antalet olika forskare per år (oavsett hur många volymer de rekvirerade fram) och på de arkivdepositioner som varit föremål för deras forskning. För detta har man utgått från listor över forskarrekvisitioner och från bevarade fysiska framtagningslappar för perioderna 1977–1992 och 2003–2023. Dessvärre finns en stor lucka i källmaterialet för den mellanliggande perioden februari 1993–december 2002, som endast har kunnat täckas delvis med annat material i arkivet för åren 1995–1997. Anledningen till denna olyckliga lucka lär finnas i oavsiktlig gallring av material men även de organisationsförändringar som ägde rum under dessa år lär ha spelat en roll. Exempelvis blev forskarservicen mer decentraliserad och helhetsansvaret för olika företagsarkiv delades mellan arkivarierna, vilket troligen medförde brister i överblick och hanteringen av forskarrekvisitionerna.

Genomgången av det bevarade källmaterialet visar att det under årens lopp gjordes tusentals forskarrekvisitioner av 3 872 olika forskare, ojämnt fördelade genom åren (fig. 5). Notera dock att dataluckan mellan 1993 och 2002 omfattar nästan en femtedel av perioden.

Under dessa år kan man trots det förmoda en utveckling i linje med de föregående fem åren, bland annat utifrån artiklar i interna och externa publikationer. Det totala verkliga antalet unika forskare per år uppskattas för hela perioden ligga någonstans mellan 4 400 och 4 700.

Mellan 1983 och 1992 samt under tiden 2003–2011 var antalet olika forskare per år mellan 50 och 100. Den största ökningen ägde rum 2014, med närmare 200 forskare i arkivet. Fem år senare uppnåddes rekordsiffran 230. Den kraftiga nedgången som skedde därefter berodde på covid-19-pandemin. Först 2022 var man uppe igen i värden i samma storleksordning som före pandemin.

Frågan är också vilka arkiv dessa olika forskare var intresserade av. Fig. 6 visar en sammanställning av arkivforskning per bransch i arkiv deponerade hos CfN utifrån forskarrekvisitionerna. Branscherna är valda utifrån verksamhetsområde (till exempel bryggerier) och ofta har industri och handel med samma vara satts ihop (till exempel bilindustri och bilhandel). Även branschspecifika intresseföreningar (till exempel arbetsgivareföreningar) har buntats ihop med respektive verksamhetsområde.

Intresseföreningar som inte är specifika för en viss bransch – till exempel Svenskt Näringsliv – har redovisats separat inom rubriken Allmänna branschorganisationer. I följande lista kan man se de olika branscher som varit föremål för forskning vid CfN med respektive branschkoder enligt gällande SNI (standard för svensk näringsgrensindelning). Observera att vissa SNI-branschkoder kanske kommer att ändras i den uppdaterade versionen som ska komma i bruk i slutet av 2025:

• Allmänna branschorganisationer (S94.1)
• Bank och finans (K64, K66)
• Bilindustri och bilhandel (C29, G45)
• Bryggerier (C11.05)
• Byggindustri och handel (F41, F42, F43)
• Diverse handel (G46.720, G46.433, G47.610)
• Elektronik och vitvaror (C26, C27, G46.43)
• Energi/ El (D35.1, C19.2, C20, C27)
• Fastigheter (L68)
• Film och media (J59)
• Flygindustri (C30.3, H51)
• Fonder och stiftelser (K64.309)
• Färgindustri och färghandel (C20.3, G47.523)
• Förlagsverksamhet (J58)
• Försäkringar (K65, K66)
• Gruvindustri (B05-B09)
• Hantverk (C13.9, C16, C23.410, C25.9, C32.9)
• Hotell och restaurang (I55, I56)
• Ideella organisationer (S94.99)
• Järn och stål (C24)
• Kemisk industri/Läkemedel (C21, G46.4)
• Kolhandel (G46.710)
• Livsmedel (C10; G46.31-G46.33; G46.36-G46.39)
• Konst och design (S94.990)
• Kroppsvård/Bad (S96.040)
• Ljus (lampor och stearin) (C32.990)
• Möbelindustri (C31)
• Nöje (R93)
• Konsulttjänster (juridik, ekonomi) (M69)
• Rederier (H50)
• Reklambranschen (M73)
• Resor, turism (N79)
• Skogsindustri (A02)
• Spel (R92)
• Sprit och Tobak (G46.350, G46.340)
• Teknik och data (M72.11, G46.660)
• Textilbranschen (C13, C14, G46.410)
• Transportnäring (H49.1-H49.4)
• Utbildning och forskning (P82, M72)
• Trädgård (A01.1, G46.220)
• Varuhushandel (G47.111)
• Varvsindustrin (C30.1, C33.150)
• Verkstadsindustrin (C25, C28),
• Vård (Q86, Q87)

Rekvisitioner av material ur ett specifikt arkiv gjorda av en och samma forskare under ett specifikt år beräknas i fig. 6 och 7 som en (1) enda rekvisition, oavsett antal arkivbesök under året i fråga och/eller antal volymer som samma forskare rekvirerat. I de fall samma forskare rekvirerade samma material ett annat år räknas det som ytterligare en (1) rekvisition. Figurerna visar därför antal olika forskare som rekvirerat material ur ett företag/organisation inom respektive bransch.

 Diagrammen visar att forskningen i förlags- och tryckeriarkiv stod för över 600 forskarrekvisitioner, motsvarande kring 16 procent av all forskning under hela perioden. Detta är ett ganska överraskande resultat, då man kunde förvänta sig att tung industri och grosshandel stod för merparten av forskningen i ett näringslivsarkiv. Men det är troligen en konsekvens av att praktiskt taget samtliga bevarade arkiv i den svenska förlags- och tryckeribranschen är deponerade på CfN, som därmed är en av Europas största arkivinstitutioner i den branschen. Många forskare – ofta, men inte nödvändigtvis, litteraturvetare – lockas av Bonniers, Norstedts, Esseltes och Natur & Kulturs arkiv med deras underliggande historiska förlags- eller tryckeriarkiv.

Bonnierförlagens arkiv står för drygt en tredjedel av all forskning vid förlagsarkiven på CfN och gör Bonniers arkivdeposition – som inkluderar även personarkiv och mediaarkiv som DN – till den mest utforskade av alla som finns på CfN, snäppet före Bolinders Mekaniska Verkstads arkiv. På andra plats i antal forskarrekvisitioner kom verkstadsindustrin med strax över 400 rekvisitioner motsvarande cirka 10 procent av det totala antalet, vilket var att förvänta.

En hedersplats bland dessa företag intar det redan omnämnda Bolinders Mekaniska Verkstads arkiv, som i slutet av 1970-talet blev det första bland alla deponerade arkiv på CfN som tilldrog sig forskarnas uppmärksamhet. De historiska arkiven för AGA, Atlas Copco och Alfa Laval/Separator har också varit populära hos forskarna. Tredje och fjärde platsen i antal rekvisitioner, 6 procent av det totala antalet, delas mellan branschorganisationerna – särskilt Svenskt Näringsliv – och varuhusen (NK, Åhléns och KF, som i denna studie räknats in i kategorin). Sedan kommer försäkringsbolagens arkiv (Stockholms Stads Brandförsäkringskontor, Skandia, Länsförsäkringar med flera) samt livsmedelsbranschen (främst arkiv inom ICA, ARLA och Mondelez/Marabou).

Bank och finans står enligt statistiken för endast cirka 3 procent av rekvisitionerna. Denna låga siffra beror på att antalet beviljade forskningstillstånd till dessa arkiv i regel har varit lägre jämfört med andra företagsarkiv, men bank- och finansforskarna har ofta besökt arkivet ett flertal gånger och deras forskning har resulterat i flera publikationer. Varvsindustrins arkiv besöktes ofta av forskare under de tidiga åren av CfN:s verksamhet men intresset minskade efter millennieskiftet. Däremot har forskningsintresset för rederiarkiven varit mer jämnfördelat genom åren. Ofta använda har även de arkiv varit som har uppgifter om många bolag, i synnerhet Bolagsregistret, som innehåller information ursprungligen samlad av SEB:s avdelning för statistik.

Forskarrekvisitioner visar en stor bredd i forskningsintresset för arkiv och samlingar i olika branscher. Att tung industri och deras intresseorganisationer skulle vara högt utforskade var väntat. Byggbranschen och fastigheter står tillsammans för cirka 5 procent av alla rekvisitioner. Livsmedelsbranschen, varuhus och övrig handel har också sin beskärda del av forskningsrekvisitionerna. Men resultatet visade att även forskning om konst och design har haft nytta av källmaterialet i ett näringslivsarkiv, särskilt arkiv och handlingarna kopplade till Föreningen Svensk Form.

STUDENTUPPSATSER

Under årens lopp har också ett icke obetydligt antal studentuppsatser på olika nivåer författas med utgångspunkt i arkivalier och/eller bearbetningar hos CfN. Här tas endast upp studentuppsatser på master- och kandidatnivå. Dessvärre kan det finnas ett stort bortfall i statistiken då många uppsatser – särskild under perioden 1974–2000 – inte registrerats digitalt. Sammanlagt har dock 172 uppsatser identifierats (82 masteruppsatser och 90 kandidatuppsatser). Kategorin masteruppsatser inkluderar även examensarbeten och magisteruppsatser. En genomgång av dessa uppsatser visar relevanta skillnader beroende på om man valt att forska i det primära arkivmaterialet eller använt sekundärt material ur CfN:s publikationer och övrig litteratur som byggde på primärt material. Indelningen redovisas i nedanstående figurer.

Fig. 10 visar antal masteruppsatser per disciplin. Första spalten avser allt material (primära och sekundära källor), andra spalten endast primärt källmaterial. Jämfört med avhandlingar på doktors- och licentiatnivå är antalet arbeten inom ekonomisk historia och allmän historia betydligt lägre på masternivå. Här har andra discipliner trätt fram i stället, särskilt i det nya ämnet ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museikunskap), som inte fanns under förra millenniet och som inte är representerat på avhandlingsnivå. Det toppar statistiken över antal masteruppsatser (27). Att studera källmaterial hos CfN och hur det hanterades inom näringslivets största arkivinstitution blev naturligtvis lockande för det nya millenniets arkivstudenter. Majoriteten av uppsatserna byggde dock endast på sekundärt material som CfN:s publikationer och/eller intervjuer med verksamma arkivarier.

Resultatet visar också ett betydande antal uppsatser inom företagsekonomi och teknik/arkitektur. Även i dessa discipliner var majoriteten skrivna utan att använda primärt arkivmaterial. En mycket väl använd källa för studentuppsatser i olika ämnen var det första numret av skriftserien Näringslivshistoria, som handlade om företagens sociala ansvar (CSR). Den användes i sex masteruppsatser och 13 kandidatuppsatser. Däremot byggde samtliga uppsatser i pedagogik och de allra flesta inom kulturgeografi/kulturvård, konstvetenskap, ekonomisk historia och allmän historia på primära källor.

Den procentuella fördelningen per disciplin blir annorlunda om man räknar in samtliga masteruppsatser eller enbart de som faktiskt utforskat det primära källmaterialet. Dominansen av studier inom ABM – en tredjedel av det totala antalet – är uppenbar, liksom den stora andelen som företagsekonomi och teknik/arkitektur hade. Läget är annorlunda om man endast ser till de masteruppsatser som använt primärt källmaterial ur arkiven. Inom vissa ämnen, som etnologi och juridik, har endast arbeten utifrån primärt källmaterial identifierats. Notera även den stora procentuella minskningen inom ABM och motsvarande ökning inom de flesta övriga discipliner, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap som ekonomisk historia, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och pedagogik. Till skillnad från avhandlingar har inga masteruppsatser identifierats inom litteraturvetenskap, vilket var oväntat (fig. 11).

Den procentuella skillnaden är markant vid jämförelse av det totala antalet uppsatser med de uppsatser som utforskade primärt material. I de två ämnena med flest antal uppsatser, ABM och företagsekonomi, minskade den procentuella fördelningen från 33 procent till 19 procent, respektive 16 procent till 15 procent. Men i de humanistiska disciplinerna går avvikelsen åt motsatt håll. Allmän historia stod för 7 procent av det totala antalet uppsatser men 12 procent av dem som byggde på primärt källmaterial. I ekonomisk historia ökade andelen från 6 procent till 12 procent och i konstvetenskap från 5 procent till 9 procent. Även i kulturgeografi/kulturvård ser man samma mönster, med endast 6 procent av det totala antalet uppsatser men 12 procent av dem utifrån primärt källmaterial. Överraskande nog avviker etnologi från övriga ämnen inom humaniora, med låg andel av det totala antalet uppsatser och ingen uppsats alls byggd på det primära källmaterialet.

Antalet uppsatser på kandidatnivå är lite större (90) än uppsatserna på masternivå (82). Indelningen av kandidatuppsatser per disciplin är intressant för den avviker lite från mönstret för masteruppsatser. Företagsekonomi intog mot förväntan första platsen i listan över kandidatuppsatser medan de historiska ämnena hamnade på tredje och fjärde plats. Flertalet företagsekonomiska uppsatser byggde inte på primärt källmaterial, utan på CfN:s publikationer och databaser, främst skriftseriens första nummer om CSR och de handelshistoriska hemsidorna (mercurius.nu och handelnshistoria.se).

De historiska uppsatserna är jämnt fördelade mellan ämnena historia och ekonomisk historia, med ett litet övertag för historia när det gäller användning av det primära källmaterialet. Ämnet ABM är inte alls representerat på kandidatnivå, vilket var förväntad eftersom ABM endast brukar erbjuda utbildning på masternivå, men ämnena arkivvetenskap och museikunskap – som har utbildningar på kandidatnivå – var inte heller representerade. Däremot fanns tre uppsatser inom medie- och kommunikationsvetenskap, som också är en av ABM:s beståndsdelar (fig. 12).

Det skrevs även ett par uppsatser i pedagogik och ett dussintal inom kategorin övrig samhällsvetenskap, i vilken ingår ämnen som statskunskap, turism och ledarskap. Etnologi lyser dock med sin frånvaro även i listan över kandidatuppsatser, och detta är anmärkningsvärt med hänsyn till CfN:s täta kontakter under 1980- och 1990-talen med företrädare för etnologiämnet på Stockholms universitet, som 1987 även anordnade ett seminarium kring arkivmaterial på CfN. Troligen ligger förklaringen i att ingen kopia på eventuella studentuppsatser i etnologi med koppling till arkivmaterialet inlämnades till CfN och inte heller återfinns i senare utkomna databaser som uppsatser.se. Det finns sannolikt ett stort mörkertal inom andra ämnen också.

Procentuellt visar resultatet ett mönster inte så olikt masteruppsatsernas. Historieämnet, som stod för bara 12 procent av det totala antalet kandidatuppsatser, blev störst (26 procent) om man bara räknar uppsatserna utifrån primära källor. Näst störst blev ekonomisk historia med 23 procent. Även de flesta kandidatuppsatser inom pedagogik och övriga samhällsvetenskapliga ämnen byggde på primärt arkivmaterial (fig. 13).

En sammanställning av samtliga studentuppsatser på master- och kandidatnivå efter typ av källmaterial visar att nästan en tredjedel (29 procent) av dem byggde på forskning i primärt källmaterial från arkiven och resten (71 procent) använde eller hänvisade till annat material hos CfN.

Fig. 14 visar fördelningen per lärosäte av samtliga studentuppsatser. Bilden ser annorlunda ut jämfört med fördelningen av avhandlingarna (jfr. fig. 11), där endast elva svenska samt fem utländska lärosäten var representerade. När det gäller studentuppsatserna (jfr. fig. 16) är fördelningen mellan 24 svenska och 7 utländska lärosäten. De sistnämnda var Jyväskylä och Helsingfors i Finland, Reykjavik på Island, Bergen i Norge samt Ural State University A. M. Gorky i ryska Ekaterinburg.

Störst i att utnyttja källmaterial och sammanställningar hos CfN för studentuppsatser var Uppsala universitet (UU) med drygt en femtedel av det totala antalet och med stort avstånd till näst största aktörerna Stockholms universitet (SU) och Södertörns högskola (SH). Geografiskt sett var dock störst antal uppsatser skrivna vid någon av huvudstadens lärosäten, nämligen SU, SH, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Konstfack (KF) och Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) med sammanlagt 26 procent av det totala antalet. Lunds universitet (LU) står för 9 procent av uppsatserna, Göteborgs universitet (GU) för 8 procent, Umeå universitet för 5 procent och resterande lärosäten under 5 procent var. Den stora frånvarande är Handelshögskolan i Stockholm (HHS), som inte alls är representerad. En anledning kan vara att här finns ett större mörkertal än hos andra lärosäten till följd av bristande tillgänglighet. Studentuppsatser vid Handelshögskolan är nämligen inte inlagda i de sökta databaserna uppsatser.se och Digitala Vetenskapliga arkivet (Diva-portalen). Sökningarna i HHSbibliotekets hemsida har inte kunnat identifiera studentuppsatser utifrån materialet hos CfN. De flesta uppsatserna verkar bygga på officiell statistik, olika bearbetningar och/eller intervjuer med företagsrepresentanter.

ÖVRIG FORSKNING

Forskningen i det deponerade arkivmaterialet hos CfN är naturligtvis mycket mer omfattande än avhandlingar och studentuppsatser. Det stora antalet forskare som genom åren närmat sig arkivmaterialet har naturligtvis resulterat i ett mycket stort antal publikationer. Detta gäller såväl akademisk som övrig forskning. Efter 50 år i branschen som Sveriges största näringslivsarkiv finns det knappast någon forskare i svensk näringslivshistoria som inte någon gång har intresserat sig för arkivmaterialet. I synnerhet har merparten av Sveriges mest seniora forskare inom ämnet ekonomisk historia använt sig av arkiven. Även kända utländska företrädare inom ämnet, som Harvardprofessorn Geoffrey Jones, har haft nytta av arkiven på CfN. På närmare håll undersöktes arkivmaterialet tidigt i föreningens historia av den finska ekonomhistorikern och professorn vid Helsingfors universitet Jorma Ahvenainen för sitt stora verk om Finlands sågverksindustris historia.(39)

En del av denna forskning har publicerats i CfN:s egna publikationer, men majoriteten har naturligtvis utgivits i andra böcker och vetenskapliga tidskrifter i Sverige och utomlands. Att göra en fullständig, systematisk kartläggning av all denna forskning faller utanför ramen för denna forskningsöversikt. Som redan nämnt i metodavsnittet är en sådan uppgift nästintill omöjligt att genomföra i praktiken till följd av luckor i källmaterialet om forskarrekvisitioner, brister i omnämning av CfN som arkivinstitution vid källförteckningar och tidsbrist för en fullständig genomgång av samtliga publikationer av forskare som vid något tillfälle besökte och rekvirerade materialet från CfN:s deponerade arkiv.

Inom ramen för denna undersökning har därför endast en första kartläggning skett av övrig forskning med koppling till arkivalierna och bearbetningar hos CfN i externa publikationer – utöver avhandlingar och studentuppsatser som redan redovisats. Resultatet visas i fig. 15 nedan.

Kartläggningen har resulterat i 392 titlar av forskarutbildade och några andra kvalificerade forskare. Bland dessa publikationer finns såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar, böcker och rapporter. Ett icke obetydligt antal av dessa är utgivna i utländska publikationer. I denna studie har denna lista indelats i sex kategorier enligt följande: svenska böcker och rapporter, utländska dito, bidrag till vetenskapliga konferenser, artiklar i svenska vetenskapliga tidskrifter, artiklar i utländska tidskrifter samt övriga korta publikationer som studentuppsatser på kurser lägre än kandidatnivå.

Resultatet visar att över en fjärdedel (28 procent) av forskningsbidragen publicerades i utländska böcker och tidskrifter, vilket vittnar om de svenska forskningens starka internationella närvaro. Majoriteten av dessa är artiklar i vetenskapliga internationella tidskrifter med hög genomslagskraft, medan endast 6 procent är böcker. I de inhemska publikationerna är böckerna däremot i majoritet (39 procent) medan artiklarna står för 22 procent av det totala antalet publikationer.

Publikationslistan är, som sagt, långt ifrån heltäckande men kan ge en fingervisning på forskningsgenomslaget utifrån källmaterial och bearbetningar hos CfN.

Summering och slutsatser

Studien ger en översikt över den forskning som bedrivits med utgångspunkt i arkivmaterial hos Centrum för Näringslivshistoria (CfN), (tidigare Stockholms Företagsminnen, FSF), mellan 1974 och 2023. Studiens syfte var att kartlägga vilka forskningsinsatser och projekt som genomförts inom ramen för CfN:s egen verksamhet, hur arkiven använts av externa forskare, hur forskningen fördelat sig branschvis och ämnesmässigt samt var och hur forskningsresultat redovisats (tidskriftsartiklar, böcker etc.). Rapporten har använt en blandad metodik och kombinerat kvantitativa data (antal avhandlingar, forskare, studentuppsatser, övrig forskning) med kvalitativ analys.

En del av den forskning som skett på deponerade arkiv och samlingar har skett inom ramen för den egna verksamheten för att berätta det svenska näringslivets historia och/eller inom forskningssekretariatets egna forsknings- och forskningsförberedande insatser. Ibland har även externa forskare självmant valt att publicera i CfN:s tidskrifter eller i böcker utgivna av CfN eller Förlaget Näringslivshistoria. Många forskningsresultat har naturligtvis också redovisats i externa publikationer, i Sverige och utomlands. Studien visar hursomhelst att arkivmaterialet hos CfN med tiden blivit en viktig resurs för svensk näringslivshistorisk forskning.

Följande huvudslutsatser framträder ur studien: Förlags- och tryckeribranschen har oväntat, och tvärtemot studiens andra hypotes, varit mest utforskad – före tung industri – med cirka 16 procent av alla rekvisitioner. Det förklaras av CfN:s unika samlingar inom den branschen, särskilt arkiv som Bonniers och Norstedts.

Ämnesvis domineras forskningen av ekonomisk historia och teknikhistoria. Därmed bekräftas den första av studiens hypoteser. De historiska ämnena står tillsammans för störst andel doktorsavhandlingar (62 procent). Totalt har över 4 000 forskare, 76 doktorsavhandlingar och 172 studentuppsatser identifierats med koppling till CfN:s material.

Geografisk närhet till CfN har påverkat användningen av källmaterialet. Majoriteten av forskarna kommer från lärosäten i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Studiens tredje hypotes visade sig därmed hålla.

CfN:s egna publikationer, forskningsförberedande databaser och samverkansprojekt har spelat en viktig roll i både akademisk och populärhistorisk spridning. Skriftserien Näringslivshistoria och databaserna om handelns historia har varit särskilt uppskattade bland forskare och studenter.

Forskningssekretariatets roll har vuxit över tid som en brobyggare mellan akademin, andra kulturarvsinstitutioner och näringslivet. Detta bekräftas av de samverkansprojekt inom bland annat modeindustrin, digitala modeller, transporthistoria och målkonflikter i den gröna omställningen som CfN medverkat i under de senaste tio åren.

Trots metodologiska utmaningar – som dataluckor – ger rapporten en unik inblick i hur arkiv kan forma forskningsfält över tid och hur en arkivinstitutions utveckling speglar större trender i kunskapsproduktion. CfN har blivit en ovärderlig forskningsresurs, inte bara för historiker utan för flera discipliner inom främst humaniora och samhällsvetenskap. Samverkansprojekt med akademin och näringslivet stärker CfN:s roll som brobyggare mellan forskning och praktik. Samtidigt har behovet av bättre rutiner för registrering och arkivstatistik blivit tydligt, särskilt för att minska mörkertal och dataluckor i framtida översikter.

Köp rapporten i vår Bokbutik