I världsutställningarnas tid: Kungahus, näringsliv & medier

Prins Albert av Storbritannien gjorde världsutställningen i London 1851 till sitt livsverk. Kung Oscar II av Sverige lät avbilda sig i stearin, choklad och levande bilder vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Prinsessan Christina invigde svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1964 och hamnade på löpsedlarna då hon tog tunnelbanan till utställningsområdet. Samverkan mellan kungahus och näringsliv löper som en röd tråd genom de stora utställningarnas historia.

I världsutställningarnas tid. Kungahus, Näringsliv & Medier berättar om kungligheters agerande i den nya massmediala offentlighet som uppstod i industrialiseringens kölvatten. Genom åren skänkte kungligheter glans åt en rad utställningar, men samtidigt bidrog utställningarna till att uppdatera bilden av monarkin i ett föränderligt samhälle. Kungligheternas roll handlade inte bara om invigningstal och ceremonier – ofta var de även aktivt engagerade i evenemangens tillkomst, inriktning och innehåll. Näringsliv och kungahus agerade i medial symbios.