I förrgår var min fästmö Gunilla och jag på en utflykt ”upstate” som de säger här I New York, alltså norröver men ännu inom samma delstat. Målet var Van Cortlandt Manor
Man brukar ju i Europa skoja om hur amerikanarna fascinerat visar upp ”urgamla byggnader”, för att därefter släppa kommentaren: ”almost 100 years old”, men här rörde det sig om en byggnad vi skulle definiera som historisk även hemma. Större delen av huvudbyggnadens bottenvåning byggdes enligt guiden redan på 1600-talet och var då en väl tilltagen jaktstuga.
Vid samma tid hade Stephanus Van Cortlandt (köpman, politiker m.m.) fått stora ägor av holländsk-engelske kungen William III norr om New York. När dessa 1749 kom i sonssonen Pierre Van Cortlandts ägo, tog denne sin familj med sig och bosatte sig på Cortland Manor. Byggnaden fick då dagens utseende.
Pierre var en mycket skicklig entreprenör som utnyttjade de stora ägorna på bästa sätt och Cortland Manor blev navet i en stor ekonomi. Till kontoret på bottenvåningen strömmade en strid ström av arrendatorer, anställda och köpmän som undertecknade kontrakt och betalade andelar.
Snart kompletterades även verksamheten med en färja över floden och ett värdshus för resande, se bilden ovan! Det var långt mellan krogarna i Amerika vid denna tid så såväl övernattnings- som skänkrum var alltid fulla och verksamheten gav god avkastning.
I dag visas både huvudbyggnaden och värdshuset för turister, sedan en Rockefeller på 1950-talet köpte egendomen och lät återställa den i historiskt originalskick.
Det är intressant att jämföra hur en byggnad av detta slag visas upp i USA jämfört med Sverige. Här var det inte bara en guide som därhemma, utan olika guider för huvudbyggnad och värdshus, samt dessutom några till som dock inte guidade oss utan förberedde sig för ett större evenemang på kvällen. Alla var klädda i tidstypiska kläder. Man hade jobbat mycket nu inför jul med rekvisita: borden var fulla av konstfullt staplad frukt, glasen och kopparna fyllda med citronsaft, vin och mjölk-toddy m.m. så man kunde känna dofterna. Här tror jag de som visar svenska historiska byggnader skulle kunna hämta mycket inspiration.
Däremot var väl möjligheten att svara på följdfrågor inte 100 %. Men även i Sverige blir det ju allt vanligare att guiderna bara är bra talare/aktörer som drar sitt manus, men inte vet så mycket mer. Och i längden väljer jag nog ändå en gammal stammande professor som vet allt än en utklädd, karismatisk aktör som endast kör manus. Fast i den bästa av världar skulle det naturligtvis gå att förena. Och varför bara stanna med att visa upp mat. Tänk om man vid en herrgårdsvisning till och med fick provsamka en tidstypisk kaka från gästabudsbordet eller fick med sig en liten kryddpåse från örtagården så att alla sinnen fick vara med.
Läs mer på Van Cortlandt Manors hemsida.
