En ny bok från Förlaget Näringslivshistoria berättar om hundra år av svensk medicinsk forskning – och om vikten av privata forskningsbidrag.

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, startades 1919 och har under de senaste hundra åren fungerat som en viktig brygga mellan nyfikna forskare och nya medicinska upptäckter. Tusentals unga forskare har tack vare SSMF fått bättre möjligheter att lyckas i sitt sökande efter avgörande genombrott, ett arbete som i förlängningen skapat bättre vård och effektivare mediciner.

Medan de flesta insamlingsorganisationer fokuserar på forskning kring en specifik sjukdom, finansierar SSMF forskning kring i stort sett alla sjukdomar. Som givare kan man välja att pengarna ska gå till ett specifikt forskningsområde eller sjukdom, men det är alltid forskningens kvalitet som styr utdelningen av medel. Flera av forskarna som börjat sina karriärer med stöd från SSMF har blivit internationellt kända, och även om inte alla förärats ett Nobelpris så ligger deras arbete bakom många stora medicinska framgångar.

I boken Forskning för livet – Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning 1919-2019 berättas inte bara sällskapets hundraåriga historia. Vi möter även medarbetare, framstående forskare och några av alla de bidragsgivare som gjort, och fortsätter göra, SSMF:s uppdrag möjligt. Skribenter är Sara Johansson, Jan Gradvall, Björn Garenberg, Natalie von der Lehr, Tove Lifvendahl, professor Mats Ulfendahl och docent Olof Ljungström.

Köp boken här

Liggverandan på Österåsens sanatorium, troligen 1910- eller 1920-tal. Tuberkulos var under mellankrigstiden det enskilt största forskningsområdet för SSMF-stipendiater. Foto: Livsstilsmedicin Österåsen/ Region Västernorrland.Professor Ulrik Quensel vid Uppsala universitet var en av initiativtagarna
till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Foto: Adolf Ecksteins Verlag.Undertecknandet av fredsfördraget i Versailles den 28 juni 1919. Det internationella utbytet av medicinsk forskning avstannade under efterkrigstiden och svårigheten för svenska forskare att bli publicerade ledde till en ökad satsning på inhemska publikationer. Foto: US National Archives/ Wikimedia Commons.Penicillinet upptäcktes 1928 av den brittiske bakteriologen Alexander Fleming, men det krävdes många ytterligare år av forskning innan det kunde massproduceras effektivt. På bilden ett prov på penicillin, producerat 1953 av det svenska läkemedelsbolaget Kabi. Foto: Ellinor Algin, Tekniska museet.Kristian Pietras, numera professor vid Lunds
universitet, började forskarkarriären med ett
stipendium från SSMF. Genom uthållighet,
unik forskning och långsiktigt stöd har han
lyckats bygga upp en framgångsrik forskargrupp
och är nu en internationellt erkänd
cancerforskare. I Medicon Village i Lund hittade Kristian en tvärvetenskaplig miljö som passar för hans cancerstudier. Foto: Kennet Kouna.
Professor Inga Marie Nilsson fick som ung läkare anslag till sin forskning om blodkoagulering av SSMF. Här på bild i sitt laboratorium vid Malmö Allmänna Sjukhus, 1995. Foto: Björn Henriksson, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet.Medicinska studier vid Karolinska Institutet
i Stockholm, postdoktor på John Hopkins University, professor vid neurobiologiska fakulteten på Harvard Medical School, Nobelpristagare, rektor för Rockefeller University och beskyddare
av unga forskare. Torsten Wiesel har
under sin långa karriär hunnit med en hel del. När Torsten Wiesel fyllde 90 år uppmärksammades Nobelpristagaren bland annat på Times Square i New York. Foto: Privat.