ICA/SBA-konferensen, årets träff för internationella företagsarkivarier, hölls i år i Bryssel. Jag skrev ett vykort till Svenska Dagbladets ledarsida om intrycken. Läs det på Svenska Dagbladet eller här nedanför.
Vad gör man när historien är problematisk?
Att blicka ut över Bryssel, EU:s mötespunkt, är att se kompromissernas och de öppna gränsernas stad. Det är en passande fond för årets ICA/SBA, där världens företagsarkivarier och corporate heritage managers (en favorittitel!) samlas.
Förra året i Detroit trängde sig världspolitiken in i arkivens neutrala sfär – trumptrötta kanadensare avstod från att korsa gränsen. I år, som av en händelse, är frågor om gränsdragningar återkommande.
Då handlar det inte bara om nationsgränser, utan om de ständigt rörliga gränserna i näringslivet. Vad händer med företagets minne vid utförsäljningar, nedläggningar och fusioner? Från scenen skildras hur belgiska Agfa-Gevaerts arkiv splittrats vid samgåenden, räddningsinsatser när danska Danfoss stängde sin äldsta fabrik i Tyskland, och holländska JDE Peets förvärv. (De äger förresten svenska Gevalia.) Arkivhärvorna känns igen från vardagen på Centrum för Näringslivshistoria, där vi hanterar arkiv åt över 320 svenska koncerner.
Vad gör man när historien är problematisk? Under rubriken Conflicted custodians berättar företagens arkivarier om Unilevers koloniala plantagearv i Belgiska Kongo och Roches hantering av Sevesokatastrofen 1976. Vi är många som menar att transparens kring det förflutna stärker ett företags varumärke. Amerikanska kollegor både nickar och tvekar: bra i teorin, men att öppna sådana arkiv är ju bara att utsätta sig för stämningar.
Sverige bidrar med uppiggande exempel. Absoluts chief storyteller (ännu en favorittitel!) Lovisa Kragerud berättar om förkolumbianska statyer som dök upp efter köpet av mexikanska Kahlúa – och som nu återbördats till Mexiko. Inför Volvos hundraårsjubileum 2027 visar Linus Karlsson från Riksarkivet hur biljättens arkiv struktureras inför firandet.
Det blir en påminnelse om företagsarvets seghet och förmåga att ändå överleva kriser och gränsdragningar – så att vi kan minnas inför framtida utmaningar. Nästa år får vi se hur man gör i Indien, då industrikoncernen Godrej står värd i Mumbai.
Anders Sjöman,
vd Centrum för Näringslivshistoria



