”Historia? Det sysslar man med på universiteten. Här jobbar vi med framtiden.”
Marknadschefen på det snart 100-åriga svenska teknikföretaget stirrade förnärmat på mig. Han stod inför företagets viktigaste produktlansering på länge och jag hade just föreslagit att en stor del av lanseringsbudgeten skulle läggas på att lyfta företagets historia.
”Det vi gör i dag är helt nytt. Vi jobbar med digitalisering, vad kan historien göra för mig där?”
Jag hade svar på hans invändning.
Företagets historia var rik på just sådana lyckade lanseringar han nu planerade. Den nya produkten byggde på samma principer och fyllde samma behov som ursprungsprodukten för 100 år sedan - bara bättre, snabbare och billigare. Dessutom fanns ett professionellt ordnat arkiv med gott om underlag för att stärka marknadens tro på även den här lanseringen.
Men för marknadschefen betydde "gammalt" att något var förlegat.
Särskilt när en nystartad konkurrent med en liknande produkt red på bilden av att vara nytänkare med pigga medarbetare, fria från gamla hjulspår. De hade dock inte erfarenhet, den sorts kulturarv som det sekelgamla företaget hade massor av. Det hade så klart rutin från tidigare lanseringar, men framför allt hade det visat hur de alltid kunde ifrågasätta sig och tänka i nya banor. Företag blir inte 100 år utan att ständigt förnya sig och omvärdera tidigare beslut. Företaget hade klarat tidigare industriförändringar genom precis sådana modiga satsningar som man nu stod inför.
Vid valet mellan två jämförbara produkter borde väl kunderna ändå föredra ett företag med bevisat kunnande och lång erfarenhet, framför ett oprövat gäng? Historien borde därför användas affärsdrivande, som den bevisföring den var för den nya produkten.
Men innan jag hann förklara avbröt marknadschefen mötet och sprang vidare. En kampanjannons behövde visst godkännas.









